Läget för torskbestånden i svenska vatten är kritiskt och nedgången har pågått under lång tid. Torskbestånden har fiskats hårt i årtionden, men det är inte bara torskfiske som påverkar torskens status och återhämtning. En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att en rad miljöfaktorer påverkar beståndens utveckling, men också att fiskeridödlighet är fortsatt hög.
Det har funnits bristande kunskap om huruvida covid-19 kan vara en luftburen smitta. Nu har en svensk studie för första gången påvisat aktivt SARS-CoV-2 i luft. Infektionsdugliga virus återfanns i luft i vårdrum med covid-19-patienter, på avstånd som utesluter droppsmitta. Forskarna ser detta som ett starkt stöd för att viruset även kan smitta via aerosoler, dvs. partiklar som svävar fritt i luft.
Gäddan är den största rovfisken i Östersjöns skärgårdsområden och central för kustekosystemets funktion. Men idag är det ont om stora gäddor i skärgården, vilket sportfiskare längs den svenska kusten vittnar om. En ny studie från SLU visar att nedgångarna pågått länge, och att situationen för gäddan i Östersjön kan vara sämre än vi tidigare trott.
Den 7 april håller nya SLU-professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar. Ämnesbredden är stor och rymmer bland annat klimatpolitik, ogräs, renskötsel, insulinresistens hos häst och nya sätt att framställa mat med hjälp av jäst. Föreläsningarna, som är webbsända, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Storskalig tillverkning av spindeltråd med hjälp av spindlar är omöjligt, men bakterier kan tillverka de spindeltrådsproteiner som behövs. Ett forskarlag lett från SLU och KI har nu designat proteiner med egenskaper som inte ens spindlar kan uppnå, och har spunnit konstgjord tråd som är ungefär lika seg som äkta spindeltråd. Utbytet är dessutom i linje med vad som krävs för industritillverkning.
Det finns en stor variation mellan olika klövviltsarter i deras betydelse för spridning av de fästingburna sjukdomarna borrelios och fästingfeber. Dovhjort, älg och kronhjort har stor betydelse för smittspridningen av en typ av fästingfeber som kan vara farlig för både människor och boskap. Vildsvin däremot sprider varken fästingfeber eller borrelios. Det visar en ny avhandling från SLU.
Skogsägare som får avsätta mycket skogsmark till naturvård skulle kunna kompenseras genom en fond som byggs upp av en produktionsrelaterad avgift, enligt en ny studie. Ett sådant avgifts- och fondsystem skulle kunna stödja ett landskapsperspektiv i skogsförvaltningen. Det skulle kunna bidra till att miljökvalitetsmålet för skog kan uppnås, utan att statens kostnader för naturskydd ökar.
I helgen var det vårdagjämning. Våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. ”Vårkollen” svarar på frågan hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen, men då behövs hjälp av alla som vill, med observationer av våra vanligaste vårtecken över hela landet.
Odlad fisk skyddas i likhet med grisar, höns och kor av svensk djurskyddslagstiftning, men när det gäller fiskar är kunskapsbristen stor kring hur de ska hållas, skötas, hanteras och slaktas på bästa möjliga sätt. Per Hjelmstedt från SLU har i sin doktorsavhandling använt olika mått på stress för att identifiera möjliga hot mot fiskars hälsa och välfärd i samband med transport och slakt.
Kunskap om kolinlagring i skog och mark hjälper kommuner att minska sin klimatpåverkan och bidrar på så sätt till att Sverige kan uppnå klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp 2045. Det framgår i en ny rapport från SLU som har tagits fram på uppdrag av Stockholms stad. Kunskapen är avgörande för utvecklandet av nya klimatstrategier och styrmedel som tar hänsyn till betydelsen av kolsänkor.
Trots att jordbrukets näringsutsläpp till Östersjön har minskat är merparten av havet fortfarande drabbat av övergödning och bottendöd. Sedan 2007 finns en gemensam åtgärdsplan för Östersjöns miljö, med konkreta mål och åtgärder för för de nio länderna runt Östersjön. En ny studie visar att inget land har genomfört allt de lovat göra för att minska näringsutsläppen från jordbruket till Östersjön.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.