Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental DNA, och där forskare från Sveriges lantbruksuniversitet sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.
Projekt och aktiviteter kring honungsbin och andra pollinerande insekter tar sin början 15 maj på Västergötlands museum i Skara med utställningen SURR! och avslutas med ett populärvetenskapligt evenemang 28 september under Smedjeveckan vid SLU i Skara. Medborgarforskning, rådgivning och hur stödja pollinatörer i landskapet är aktuella ämnen.
Gulafebernmyggan, som kan sprida en rad allvarliga sjukdomar, finns i en form där honan är helt inriktad på människoblod. Nu har forskare från Princeton University, med hjälp av SLU, visat hur mygghjärnan kan urskilja människodoft i det hopkok av olika djurdofter som kan finnas i omgivningen. Forskarna hoppas att kunskapen ska bana väg för nya sätt att minska förekomsten av myggspridda sjukdomar.
Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar och vattendrag i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer. Bakom studien står forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.
Om tjugo procent av allt nötkött vi äter ersätts med alternativa proteinkällor skulle köttätandets miljöpåverkan minska rejält. Det visar en studie från Potsdam Institute for Climate Impact Research och SLU . Forskarna använde en komplicerad datormodell för att uppskatta de framtida effekterna av att ersätta nötkött med protein som framställs av svampmycel som odlas på socker.
Vi behöver veta mer om hummern längs kusten. SLU vänder sig därför till allmänheten för att få ökad kunskap om hummerbeståndens utbredning och status. Under 2021 deltog ett 40-tal privatpersoner i projektet Lobserve, och de preliminära resultaten visar att det tycks finnas geografiska skillnader i artens utbredning. I år breddas därför undersökningarna och fler hummerfiskare behövs i projektet.
Sverige och Norge delar viltpopulationer längs riksgränsen, men den svenska och norska förvaltningen bedrivs inte gemensamt. Ett exempel på motstående mål är att älgstammen på den svenska sidan reduceras för att minska betesskador på skog, medan betestrycket på den norska sidan anses vara tillräckligt litet för att kunna öka älgbeståndet.
Under helgens Vårkoll observerades tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg av medborgare landet runt. Blomning eller lövsprickning (björk) har inte kommit riktigt lika långt norrut i år som medeltalet av tidigare Vårkollar. För tidiga arter har det tagit stopp vid snögränsen, så att de inte avancerat längre än för 100 år sedan, medan senare arter har kommit något längre norrut än förr.
Småbruk och gårdar med idisslande djur är förknippade med mer varierade landskap som bidrar till ekosystemtjänster jämfört med närliggande gårdar som har specialiserat sig på växtodling. Det visar en analys av bland annat Jordbruksverkets databas över stödberättigande jordbruksmark på svenska gårdar.
Rysslands krig mot Ukraina riskerar att kraftigt minska matproduktionen där. Ukraina är en stor exportör och därför har kriget lett till oro för brist på mat. En ny studie har undersökt vilken effekt kriget kan få på priser, handel och global produktion av jordbruksprodukter, och kommer fram till att det kan ge högre matpriser men inte någon global brist på livsmedel.
Efter en ett rejält bakslag i vårvädret, ända ner i sydligaste Sverige, har värmen kommit tillbaka. Att vårvädret är nyckfullt är vi vana vid, men det gör det också svårt att avgöra om våren faktiskt är tidig eller sen i år. Nu uppmanar forskare allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.
