Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Pressinbjudan: Siljansfors skogliga försökspark hundraårsjubilerar

    Siljansfors försökspark anlades 1921 och är därmed den äldsta av SLU:s försöksparker. Trender kommer och går i skogsdebatten, men på Siljansfors försökspark växter ny kunskap fram genom den långsiktiga skötseln och uppföljningen av riktigt gamla fältförsök. Jubileet firas 21–22 september.

  • Ungdomarna får bestämma – vad ska göras med skogen?

    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, anordnar en tävling för Sveriges gymnasieelever under hösten, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren 2023.

  • Lärosäten i gemensam satsning för bättre klimat

    Nu går universitet och högskolor Sverige samman i en gemensam satsning för att bidra till ett bättre klimat. Läroverkens klimatnätverk syftar bland annat till att underlätta för läroverken att uppfylla sin del av Parisavtalet. Genom att stärka samarbetet och öka utbytet mellan lärosätena hoppas man få nya perspektiv och idéer om hur forskning och utbildning kan bidra till klimatomställningen.

  • Genetisk mekanism för granens blomning kartlagd

    Det råder brist på förädlade granplantor, vilket till stor del beror på granens långa ungdomsperiod (20–25 år) och oregelbundna kottsättning. Nu har forskargrupper vid SLU och KTH i samverkan med Skogforsk kartlagt den genetiska mekanism som reglerar granens kottsättning. Detta grundvetenskapliga genombrott kan på sikt säkra tillgången till förädlade plantor för landets skogsägare.

  • Så hårt spänns tömmarna under ett travlopp

    Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det har Elke Hartmann från SLU undersökt i samarbete med forskare från Australien, Tyskland och Sverige. Studien, som är den första i sitt slag, visar bland annat att det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav.

  • Rekordår för puckellaxen lyfter behovet av utökad övervakning

    Den främmande fiskarten puckellax ökar kraftig i antal i norra Atlanten, särskilt i norra Norge. Förra året rapporterades mer än 200 000 individer i älvar och kustområden i hela Norge. I Sverige observerades under 2021 den högsta siffran hittills; totalt 70 puckellaxar. Sammanställningen över artens utbredning i Sverige har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.

  • Därför gillar de flesta hackspettar sött, utom de myrälskande göktytorna

    Många däggdjur är gottegrisar, men fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Vi vet att kolibrier och sångfåglar har återutvecklat smakceller som uppfattar socker, men det har varit oklart hur det är med andra fåglar. Nu visar en studie att även hackspettar har återfått sötsuget, men att göktytor, hackspettar som främst äter myror, återigen har tappat denna förmåga.

  • Första resultaten från tonfiskforskningen

    De första resultaten från forskningsprojektet om blåfenad tonfisk visar att de enorma fiskarna gör långa vandringar i Atlanten, och att det förmodligen är samma tonfiskar som år efter år återvänder till våra vatten. Metoden med satellitsändare gör det också möjligt att avslöja tidigare okända lekområden.

  • Första filmbevisen för att vilda rockor avsiktligt framkallar ljud

    Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ecology.

  • Gödsling omformar samspelet mellan träd och svampar i boreala skogar

    Vi har hittills vetat väldigt lite om hur samspelet mellan träd och markens mikroorganismer påverkas om tillgången på näring förändras. En ny studie synliggör detta kryptiska samspel med hjälp av modern molekylär teknik. Den visar att gödsling förändrar samspelet mellan träd och svampar, och omstrukturerar svampsamhället kring trädens rötter, något som har stor inverkan på kolets kretslopp i skog.

  • Fåglar gynnas av evighetsträd i 30-årig granskog

    Har enstaka ”hänsynsträd” som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet när den planterade granskogen tätnar och skjuter i höjden? Ja, det har de, åtminstone 30 år senare. Det visar en ny studie ledd av forskare från SLU. Det är dock viktigt att se till att lövträden inte kvävs av den omslutande granskogen, menar forskarna.

Visa mer