Gå direkt till innehåll
Acroconagranen har en mutation som gör att den bildar kottar redan några år efter sådd.
Acroconagranen har en mutation som gör att den bildar kottar redan några år efter sådd.

Pressmeddelande -

Genetisk mekanism för granens blomning kartlagd

Det råder brist på förädlade granplantor för landets skogsägare. Detta beror till stor del på granens långa ungdomsperiod (20–25 år) och oregelbundna kottsättning. Nu har forskargrupper vid SLU och KTH i samverkan med Skogforsk kartlagt den genetiska mekanism som reglerar granens kottsättning. Detta grundvetenskapliga genombrott kan på sikt säkra tillgången till förädlade plantor för skogsägarna och möjliggöra en klimatanpassning av Sveriges skogar.

I studien som just publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist, använde sig forskarna av en tidigt kottsättande varietet av vanlig gran, kallad acroconagran. Genom att analysera vilka gener som är aktiva när knoppanlagen som ska bilda kottar initieras har man lyckats identifiera den gen som reglerar kottsättningen. Acroconagranen bär en mutation i den reglerande genen som gör den mer aktiv. Den ökade genaktiviteten gör att kottsättningen sker tidigt och frekvent i acroconagranen; redan inom ett par år efter sådd och därefter varje år.

När arvsanlaget som reglerar kottsättningen nu är identifierat kan denna kunskap användas i förädlingsprogrammen för gran.

– Vi tänker oss att egenskapen temporärt introduceras i de träd som används i fröodlingarna för att öka kottsättningen där, men att egenskapen därefter korsas bort från de träd som planteras ut i skogen, så att dessa sätter kottar som vanligt, säger Jens Sundström, ansvarig forskare för projektet.

På så sätt vill forskarna öka produktionen i de fröodlingar som förser Sveriges skogsägare med förädlade och klimatanpassade granplantor.

Denna forskning finansieras med externa bidrag från FORMAS, Vetenskapsrådet (VR), Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och Carl Tryggers stiftelse.

Kontaktpersoner

Jens Sundström, universitetslektor
Institutionen för växtbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala
072-573 72 17, jens.sundstrom@slu.se

Olof Emanuelsson, universitetslektor
Genteknologi, KTH
08-790 98 41, olofem@kth.se

Vetenskaplig artikel

Shirin Akhter, Karl Johan Westrin, Nathan Zivi, Veronika Nordal, Warren W. Kretzschmar, Nicolas Delhomme, Nathaniel R. Street, Ove Nilsson, Olof Emanuelsson, Jens F. Sundström. 2022. Cone-setting in spruce is regulated by conserved elements of the age-dependent flowering pathway. New Phytologist. https://doi.org/10.1111/nph.18449

Inslag i Vetenskapsradion

Lyssna på intervju med Jens Sundström på: https://sverigesradio.se/artikel/svenska-forskare-har-hittat-genen-som-styr-grankotten

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Acroconagran. Foto: Jens Sundström

Ämnen

Kategorier

Kontakter

David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.