Möt forskare och utställningsproducenter i ämnet bin och pollinerare. På onsdag den 28 september rör vi oss mellan Smedjan på SLU campus i Skara och Fornbyn utanför Västergötlands museum. Ämnet är våra livsnödvändiga pollinerande insekter. Ny forskning om hur vi kan stödja pollinering och biodling presenteras och närgångna fotografier ur utställningen SURR! visas.
Proteiner från syrsor, matforskare som sommarpratat, tips för trädgårdsodlare och hästars välmående. Programmet under Smedjeveckan är som vanligt brett. I år är temat "En jord där människor och djur mår bra".
Siljansfors försökspark anlades 1921 och är därmed den äldsta av SLU:s försöksparker. Trender kommer och går i skogsdebatten, men på Siljansfors försökspark växter ny kunskap fram genom den långsiktiga skötseln och uppföljningen av riktigt gamla fältförsök. Jubileet firas 21–22 september.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, anordnar en tävling för Sveriges gymnasieelever under hösten, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren 2023.
Nu går universitet och högskolor Sverige samman i en gemensam satsning för att bidra till ett bättre klimat. Läroverkens klimatnätverk syftar bland annat till att underlätta för läroverken att uppfylla sin del av Parisavtalet. Genom att stärka samarbetet och öka utbytet mellan lärosätena hoppas man få nya perspektiv och idéer om hur forskning och utbildning kan bidra till klimatomställningen.
Det råder brist på förädlade granplantor, vilket till stor del beror på granens långa ungdomsperiod (20–25 år) och oregelbundna kottsättning. Nu har forskargrupper vid SLU och KTH i samverkan med Skogforsk kartlagt den genetiska mekanism som reglerar granens kottsättning. Detta grundvetenskapliga genombrott kan på sikt säkra tillgången till förädlade plantor för landets skogsägare.
Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det har Elke Hartmann från SLU undersökt i samarbete med forskare från Australien, Tyskland och Sverige. Studien, som är den första i sitt slag, visar bland annat att det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav.
Den främmande fiskarten puckellax ökar kraftig i antal i norra Atlanten, särskilt i norra Norge. Förra året rapporterades mer än 200 000 individer i älvar och kustområden i hela Norge. I Sverige observerades under 2021 den högsta siffran hittills; totalt 70 puckellaxar. Sammanställningen över artens utbredning i Sverige har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.
Skogssektorns jämställdhetsarbete har haft vissa positiva effekter, men på det stora hela har förändringen varit begränsad. Det visar en ny rapport som undersöker hur det ligger till med jämställdheten idag. Studien följer upp en undersökning som publicerades 2011.
Många däggdjur är gottegrisar, men fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Vi vet att kolibrier och sångfåglar har återutvecklat smakceller som uppfattar socker, men det har varit oklart hur det är med andra fåglar. Nu visar en studie att även hackspettar har återfått sötsuget, men att göktytor, hackspettar som främst äter myror, återigen har tappat denna förmåga.
De första resultaten från forskningsprojektet om blåfenad tonfisk visar att de enorma fiskarna gör långa vandringar i Atlanten, och att det förmodligen är samma tonfiskar som år efter år återvänder till våra vatten. Metoden med satellitsändare gör det också möjligt att avslöja tidigare okända lekområden.
Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ecology.