Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Kaffets vissnesjuka orsakas av svampen Fusarium xylarioide och ger en skördeminskning på 30–40 procent i Etiopien. Behandling med ett preparat baserat på nyttosvampen Trichoderma ger god effekt mot sjukdomen. Foto: Afrasa Mulatu

    Nyttiga svampar kan skydda kaffeodlingar mot allvarlig växtsjukdom

    Kaffets vissnesjuka orsakar stora skördeförluster i Etiopien. Nu har forskare från SLU och Etiopien utvecklat, formulerat och utvärderat preparat med nyttosvampar från släktet Trichoderma mot sjukdomen. Bekämpningseffekten har varit god under fältförhållanden och därför rekommenderar forskarna nu att de nya biologiska bekämpningsmedlen används i stor skala för att skydda landets kaffeodlingar.

  • Konsumtionen av frukt och grönt ökar i Sverige. Det skapar möjligheter för svenska odlare och för den svenska trädgårdsnäringen.. Foto:Pixabay

    Så kan kunskap och innovation i svensk trädgårdsnäring stärkas

    Den totala konsumtionen av grönsaker, frukt och bär i Sverige har fördubblats under de senaste 20 åren. Importen av frukt och grönsaker har ökat snabbt, men det har även konsumentintresset för närproducerade livsmedel. Lisa Blix Germundsson har i sin avhandling undersökt hur kunskaps- och innovationssystemet inom svensk trädgårdsnäring kan stärkas.

  • Elefanter kan öka kolinlagringen genom att sprida frön från träd med hög kolhalt och öka produktionen av död ved. Foto: Susanna Bergström, SLU

    Stora däggdjur möjlig nyckel till att klara 1,5 graders-målet

    En ny studie visar att återställande av populationer av nio vilda djurarter/grupper av arter – havsfiskar, valar, hajar, gråvargar, gnuer, havsuttrar, myskoxar, afrikanska skogselefanter och amerikanska bison – tillsammans skulle kunna underlätta ytterligare fångst av koldioxid. Att skydda och återställa sådana långlivade arter skulle säkerställa betydande minskning av koldioxid under lång tid.

  • Tussilago. Foto: Gert Olsson/Scandinav

    Håll koll på dina vårtecken 2023

    För en vecka sedan var det vårdagjämning, men inte så många kände någon direkt vår i luften då det var regn eller snö blandat med lite solglimtar. Våren är dock i antågande, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen kan var och en rapportera in hur långt våren har hunnit just där de befinner sig under Valborgshelgen.

  • Vägrenar kan vara mycket artrika, men de kan inte ersätta fina ängs- och betesmarker. Foto: Juliana Dániel Ferreira

    Kraftledningsgator och vägrenar: Viktiga för växter och pollinatörer men kan inte ersätta ängs- och betesmarker

    Kraftledningsgator och vägrenar kan hysa lika många arter som ängs- och betesmarker med höga naturvärden, men det är inte alla typer av arter som trivs där. Dessa modernare miljöer kan därför inte ersätta ängar och beteshagar, även om de särskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Det visar forskare från SLU i en ny studie.

  • Från vänster: Lotta Albihn, representant för SLU, Clara Frånberg, Elliott Høøk och Moa Knyte. Sanna Nielsen saknades vid fototillfället. Fotograf: Erika Troeng SLU

    Uppsala-elever får bestämma över en riktig skog

    Fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala kammar hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med nio hektar skog utanför Uppsala.

  • Från vänster: Lotta Albihn, representant för SLU, Clara Frånberg, Elliott Høøk och Moa Knyte. Sanna Nielsen saknades vid fototillfället. Fotograf: Erika Troeng SLU

    Fyra elever vinner SLU-tävling - får bestämma över en riktig skog

    Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under läsåret hållit en tävling där Sveriges gymnasieelever fått tävla om rätten att bestämma över en riktig skog. får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med en bit riktig skog. Det blev fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med skogen.

  • De mörkgröna träden är planterade för att ge skugga åt människor och grödor och skydda huset från stark vind. Tanzania, februari 2022. Foto: Therese Engvall

    Gynnar klimatkompenserande trädplantering lokalbefolkningen?

    Att ”plantera träd i Afrika” har blivit ett populärt sätt att kompensera för koldioxidutsläpp. Forskning visar dock att trädplanteringsprojekt ofta lägger för lite fokus på att gynna människorna på plats. SLU-forskarna Flora Hajdu och Linda Engström har därför utvecklat en webbaserad guide som gör det lättare att bedöma de sociala konsekvenserna av sådana projekt.

  • Magnus Karlsson, Renée Båge och Flora Hajdu är tre av SLU:s nya professorer. Deras ämnen är växtpatologi, husdjursreproduktion respektive landsbygdsutveckling. Foto: Jenny Svennås-Gillner, Johan von Feilitzen och Cyprian Silvester Shabirila

    Nya SLU-professorer föreläser i Uppsala

    Den 17 mars 2023 håller nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat sjukdomar och hälsa hos djur och växter, grönområden med många funktioner i städer samt landsbygdsfrågor i utvecklingsländer. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.

  • Genom att utnyttja detaljerna i högupplösta laserdata, och därmed ta större hänsyn till skogens variation, kan skogsägare uppfylla sina mål bättre och även öka värden som kolbindning, biologisk mångfald och avverkningsvolym. Foto: Emma Sandström

    Bättre precision vid planering av skogsskötsel kan öka skogens värden

    Tack vare den nationella laserskanningen finns i dag fri högupplöst information om svenska skogars egenskaper. Hittills har denna kunskapsbank inte utnyttjas så mycket i skogsbruket, men nu kan det vara dags. Det menar Pär Wilhelmsson från SLU, som har utvecklat planeringsverktyg som kan utnyttja detaljerna i laserdata för att optimera skogsskötseln efter skogsägarens målsättningar.

  • Pilotprojektet gör det möjligt att ytterligare fördjupa samarbetet med viktiga aktörer i kunskapssystemet, allt från rådgivningsföretag och akademi, till industri och företagare. Ill: Fredrik Saarkoppel

    Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap tar form

    Jordbruksverket avsätter 12 miljoner kronor till SLU Kompetenscentrum företagsledning för ett pilotprojekt under två år. Uppdraget är att testa upplägget av ett kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap. Kunskapsnavets mål är att åstadkomma kunskapshöjning och stärkt samverkan med avseende på företagsledning och entreprenörskap hos relevanta aktörer och därmed stärka konkurrenskraften i

Visa mer