Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • SLU:s lärare och undervisning rankas mycket högt av internationella studenter

    I den senaste International Student Barometer (ISB), som bygger på röster från drygt 120 000 studenter världen över, rankas Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som nummer ett av alla deltagande universitet i Sverige när det kommer till undervisningskvalitet och lärarna. SLU:s campusmiljöer erhåller högsta betyg globalt bland de deltagande universiteten.

  • Nytt nanomaterial för effektivare och billigare produktion av vätgas

    Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.

  • Kriget ökar risken för framtida skogsbränder i Ukraina

    Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna i krigsdrabbade regioner. I en ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det finns omfattande skador i flera skogsområden och att det under de kommande decennierna kommer råda en förhöjd risk för skogsbränder.

  • Forskarnas fällor med ko-urin hindrade malarians framfart

    I en ny vetenskaplig artikel beskriver ett forskarteam från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hur deras myggfällor bidragit till att minska spridningen av malaria i byn Magge i södra Etiopien med 60 procent. Fällorna som testades i studien preparerades med en syntetisk doft av färskt ko-urin som attraherar olika sorters myggor som använder urinen som en slags energidry

  • Mykorrhizasvamp missgynnas mer av luftburet kvävenedfall än av kvävehalten i bördig mark

    Mykorrhizasvampar i bördig granskog tycks missgynnas kraftigt av det stora nedfallet av luftburet kväve i Sydsverige. I Mellansverige, där nedfallet är lägre, tycks mykorrhizan däremot trivas bra oavsett om granskogen finns på mager eller bördig mark. Tillförsel av övergödande kväve från luften tycks alltså ha större inverkan på dessa svampar än mängden kväve som redan cirkulerar i marksystemet.

  • Unikt landskapsexperiment för hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald

    Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment.

  • Publika parker och stadsrum 2024

    Konferensen Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 18 april, för sextonde gången, i år med Lund som värdstad. Årets konferenstema är MODIGA stadsrum. SLU Tankesmedjan Movium har sedan 2008 tillsammans med Helsingborgs stad, Malmö stad och numera Lunds kommun arrangerat Publika parker och stadsrum årligen.

  • Fler arter inte nödvändigtvis en framgång för biologisk mångfald

    Människan förändrar landskapet och klimatet. Ändå visar forskare från SLU och kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer. Förvånande? Egentligen inte. Ofta är det samma arter som gynnas av förändringarna, så sammansättningen blir alltmer likartad. Andra mer specialiserade arter kan däremot ha försvunnit.

  • Första studien där populationer av ett större rovdjur och dess bytesdjur varierar i cykler

    Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.

  • Förbisedda mikroorganismer kan hjälpa till att bevara kväve i jordbruksmark

    Mikrober som omvandlar växttillgängligt kväve i marken till gaser som försvinner upp i luften är viktiga för jordbruket, och klimatet. Men det finns även en förbisedd mikrobgrupp som bevarar kvävet i marken, s.k. ammonifierare. Nu har SLU-forskare kartlagt dessas utbredning och genetik. Forskarna hoppas att kunskap om vad som gynnar ammonifierare kan användas för att hushålla med kväve i åkermark.

  • En riktig bokskatt!

    Välkommen till ett digitalt boksläpp av boken ”Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna – svenska lokalsorter och deras historia.”.
    Under denna titel döljer sig en riktig skatt, nästan som en sagobok, med härliga personporträtt, fina bilder och intressant kuriosa. Boken tar upp flera köksväxters historia och introduktion i Sverige.
    En beskrivning av boken, urval från baksidestexten:

Visa mer