Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Vinteröverlevnaden för snokar har minskat, särskilt de senaste decennierna, enligt en studie från Nackareservatet i Stockholm. Det beror troligtvis på att det är mindre snö. Foto: Simon Kärvemo

    Snokarna klarar vintern sämre i ett varmare klimat

    Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. En ny studie som letts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men att deras vinteröverlevnad istället har minskat. En trolig förklaring är att vintrarna allt oftare saknar ett isolerande snötäcke.

  • Tussilago. Foto: Gert Olsson/Scandinav

    Vårdagjämning, men vilka vårtecken ser vi, och var och när?

    I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”.

  • Studenter i labbmiljö. Foto: Malin Grönborg

    SLU:s lärare och undervisning rankas mycket högt av internationella studenter

    I den senaste International Student Barometer (ISB), som bygger på röster från drygt 120 000 studenter världen över, rankas Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som nummer ett av alla deltagande universitet i Sverige när det kommer till undervisningskvalitet och lärarna. SLU:s campusmiljöer erhåller högsta betyg globalt bland de deltagande universiteten.

  • Artikeln om det nya katalysatormaterialet för vätgasframställning fick ett eget omslag i tidskriften Inorganic Chemistry, som ges ut av American Chemical Society.

    Nytt nanomaterial för effektivare och billigare produktion av vätgas

    Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.

  • Satellitbild över skogsskador i östra Ukraina.

    Kriget ökar risken för framtida skogsbränder i Ukraina

    Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna i krigsdrabbade regioner. I en ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det finns omfattande skador i flera skogsområden och att det under de kommande decennierna kommer råda en förhöjd risk för skogsbränder.

  • Gulafebernmygga, aedes aegypti. Fotograf: Rickard Ignell

    Forskarnas fällor med ko-urin hindrade malarians framfart

    I en ny vetenskaplig artikel beskriver ett forskarteam från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hur deras myggfällor bidragit till att minska spridningen av malaria i byn Magge i södra Etiopien med 60 procent. Fällorna som testades i studien preparerades med en syntetisk doft av färskt ko-urin som attraherar olika sorters myggor som använder urinen som en slags energidry

  • Under mosstäcket går det att se svamparnas mycel växa som tunna trådar i vitt och gult. Från mycelet bildas fruktkroppar som ibland kan ses ovan jord, i det här fallet en mykorrhizabildande Cortinarius (spindling). Foto: Karolina Jörgensen

    Mykorrhizasvamp missgynnas mer av luftburet kvävenedfall än av kvävehalten i bördig mark

    Mykorrhizasvampar i bördig granskog tycks missgynnas kraftigt av det stora nedfallet av luftburet kväve i Sydsverige. I Mellansverige, där nedfallet är lägre, tycks mykorrhizan däremot trivas bra oavsett om granskogen finns på mager eller bördig mark. Tillförsel av övergödande kväve från luften tycks alltså ha större inverkan på dessa svampar än mängden kväve som redan cirkulerar i marksystemet.

  • Kviga på naturbete på Lövsta. Foto: Sigrid Agenäs

    Unikt landskapsexperiment för hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald

    Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment.

  • Årets konferenstema i Lund är MODIGA stadsrum. Foto: Katarina Strand Larsson

    Publika parker och stadsrum 2024

    Konferensen Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 18 april, för sextonde gången, i år med Lund som värdstad. Årets konferenstema är MODIGA stadsrum. SLU Tankesmedjan Movium har sedan 2008 tillsammans med Helsingborgs stad, Malmö stad och numera Lunds kommun arrangerat Publika parker och stadsrum årligen.

  • Skogsstjärna är en skogsväxt som minskar i Storbritannien trots att arealen skog har ökat. Foto: Allistair Auffret

    Fler arter inte nödvändigtvis en framgång för biologisk mångfald

    Människan förändrar landskapet och klimatet. Ändå visar forskare från SLU och kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer. Förvånande? Egentligen inte. Ofta är det samma arter som gynnas av förändringarna, så sammansättningen blir alltmer likartad. Andra mer specialiserade arter kan däremot ha försvunnit.

  • Lodjur (foto: Henrik Andrén) och rådjur (foto: Anders Jarnemo).

    Första studien där populationer av ett större rovdjur och dess bytesdjur varierar i cykler

    Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.

Visa mer