Pressmeddelande -
Snokarna klarar vintern sämre i ett varmare klimat
Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. En ny studie som letts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att snokarna har gynnats av längre och varmare somrar, men att deras vinteröverlevnad istället har minskat. En trolig förklaring är att vintrarna allt oftare saknar ett isolerande snötäcke. Forskningen var möjlig tack vare en ovanligt lång serie med snokdata från 68 år.
Studien som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE ger en blandad bild av klimatförändringarnas effekter på snokarna.
Forskarna kunde konstatera att snokarna klarar sommaren bättre. På 60 år har hanarna i genomsnitt blivit fem centimeter längre och honorna sju centimeter längre. Ormarna har dessutom fått mer kroppshull. Dessa förändringar beror troligtvis på att sommaren har blivit längre i det varmare klimatet. Snokarna kommer ut från vinterdvalan i genomsnitt 10 dagar tidigare än för 60 år sedan och hinner därmed äta mer.
Å andra sidan har vinteröverlevnaden minskat, särskilt under de senaste decennierna. Det tror forskarna kan kopplas till mildare vintrar med mindre isolerande snötäcke – i studien verkade ett snötäcke på mindre än 15 centimeter kunna påverka snokarna negativt.
– Det är alarmerande att vinteröverlevnaden över åren har minskat. Särskilt som snokarna generellt sett var i bättre form efter sommaren och därför borde haft större chans att klara vintern. Vår tolkning är att de negativa effekterna av ett ändrat klimat numera överväger de positiva effekterna av bättre kroppskondition och överlevnad från sommarsäsongen, säger Simon Kärvemo, forskare vid SLU, som har lett studien.
Studien bygger på en ovanligt lång serie med data som kom från en intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, Carl Edelstam. Varje år från 1942 fram till 2009 samlade han in data om snokar. Carl Edelstam fångade snokar, märkte dem och noterade till exempel längd, deras unika bukmönster och beteende innan han släppte dem igen. Eftersom man kan känna igen varje snokindivid på dess bukmönster om den återfångas går det att uppskatta överlevnaden, men också hur stor populationen är. När Edelstam dog 2016 kontaktade hans familj forskarna och undrade om de var intresserade av de insamlade uppgifterna om snokarna.
– De överlämnade ett 30-tal pärmar med handskrivna journaler. För oss var det fantastiskt att få tillgång till en sådan dataserie med konsekvent insamlat material under så många år. Det är väldigt ovanligt, inte minst för ryggradsdjur, berättar Simon Kärvemo.
När Carl Edelstam började sin studie på 40-talet var inte klimatfrågan aktuell. De nya rönen om snokarna belyser hur viktiga långa tidsserier är, också för att kunna svara på nya frågeställningar som dyker upp. Just reptiler är viktiga för att ge en bild av hur klimatförändringarna kan påverka djurlivet.
– Reptiler är särskilt lämpliga när man undersöker effekter av ett varmare klimat eftersom såväl fortplantning, utseende som beteende påverkas mycket av temperaturen. Därför kan de ge oss tidiga signaler på hur ett varmare klimat kommer att påverka faunan. Såvitt vi vet finns det ingen tidigare studie av en reptil i ett tempererat klimat som visar ett så tydligt samband mellan överlevnad och övervintring, än mindre en studie som visar ett kritiskt tröskelvärde för skyddande snödjup, säger Simon Kärvemo.
Studien är ett samarbete mellan SLU, Johan Elmberg vid Högskolan Kristianstad och Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet.
Kontakt
Simon Kärvemo, forskare på institutionen för ekologi, SLU, Uppsala
018-672420
simon.karvemo@slu.se
Johan Elmberg, professor i zooekologi på högskolan i Kristianstad
044-2503453
Ludvig Palmheden, förste assistent vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm
08-5195 4026
ludvig.palmheden@nrm.se
Vetenskaplig artikel
Climate change-induced shifts in survival and size of the worlds’ northernmost oviparous snake: a 68-year study, PLOS ONE
https://doi.org/10.1371/journa...
