Energiskog dåligt skyddad mot baggar

Vissa år kan skalbaggar kaläta stora delar av fält där det odlas korgvide (energiskog), medan vildväxande gråvide ofta klarar sig bättre. En orsak är att det tycks finnas färre naturliga fiender i energiskogen. En annan är att gråvidet har ett särskilt försvar mot härjningar av bladätande insekter. Om bladen äts upp ersätts de av betydligt hårigare blad, som skalbaggslarverna undviker. Detta visar Peter Dalin i en avhandling från SLU. Korgvidet (Salix viminalis) härstammar från östra Europa och i Sverige odlas växten framför allt i form av energiskog på åkermark. Biomassan från plantorna förbränns i fjärrvärmesystem och kan ses som ett miljövänligt alternativ till andra energikällor. Vissa år drabbas odlingarna av kraftiga angrepp av bladbaggar, vilket leder till försämrad tillväxt och ekonomiska förluster för odlarna. Den blå pilglansbaggen (Phratora vulgatissima) är en av de viktigaste skadegörarna i odlingar av korgvide. Baggarna och deras larver lever av att äta på bladen och vid massförekomst kan de kaläta stora delar av ett bestånd. Pilglansbaggen angriper även vildväxande vide, såsom gråvide (Salix cinerea), men Peter Dalin visar i sin avhandling att massförökning av baggar är vanligare i energiskog än i vilda videbestånd. Genom att studera vad som händer med korgvide respektive gråvide när de angrips av vuxna pilglansbaggar fann Peter Dalin en delförklaring till varför gråvidet klarar sig bättre. Det visade sig nämligen att vildväxande gråvide kan försvara sig genom att öka mängden hår på nybildade blad. Den förhöjda bladhårigheten gjorde att larverna åt mindre av bladen, och att skadorna på växten därmed blev lindrigare. Resultaten visar också att korgvide tycks sakna denna typ av försvar mot bladbaggar. Den kanske viktigaste orsaken till att angreppen blev svårare i energiskogen är dock att det där fanns färre naturliga fiender till den blå pilglansbaggen. De vanligaste och förmodligen också de viktigaste fienderna är tre arter av skinnbaggar, vilka med sina sugsnablar angriper bladbaggens ägg och larver. I vildväxande vide var det ofta mycket gott om rovskinnbaggar, och i sådana bestånd hade den blå pilglansbaggen små möjligheter att massföröka sig. Peter Dalins resultat tyder på att en god förekomst av naturliga fiender kan förhindra utbrott av bladbaggar. En ökad kunskap om vad som bestämmer fiendernas vanlighet skulle därför kunna leda fram till utvecklandet av miljömässigt hållbara bekämpningsmetoder mot bladbaggar i energiskogsodlingar. Peter Dalin, vid institutionen för entomologi, SLU, försvarade fredagen den 28 maj kl. 09.15 sin doktorsavhandling Food-web interactions and population variability of leaf beetles in managed and natural willow stands. Fakultetsopponent var professor Nancy Stamp från Binghamton University, USA. Mer information: Peter Dalin, 018-672383 E-post: Peter.Dalin@entom.slu.se