Genteknik avslöjar rotrötans hemligheter

Den främsta orsaken till rotröta på gran och tall är angrepp av rotticka. Denna svamp kostar svenskt skogsbruk flera hundra miljoner kronor varje år. Nu har Magnus Karlsson från SLU studerat infektionsförloppet på molekylär och genetisk nivå. En ökad förståelse för de genetiska faktorer som gör rottickan till en så pass aggressiv svamp öppnar möjligheter bland annat för växtförädlare. Skador på skogsträd orsakade av svampen rotticka (Heterobasidion annosum) uppgår varje år till omkring en halv miljard kronor. Omkring 20 procent av alla granar i avverkningsmogen ålder är angripna av rotröta. Rottickan etablerar sig i trädbestånd med hjälp av sporer som gror på färska stubbytor. Därefter kan svampen sprida sig från träd till träd även genom mycel i rotsystemen. Dagens skyddsåtgärder fokuserar på att hindra svampen från att etablera sig i bestånd, antingen genom avverkning vintertid (då sporspridningen är minimal) eller genom skyddsbehandling* av stubbar. Magnus Karlsson har med hjälp av genetiska metoder undersökt infektionsprocessen på molekylär nivå. Tillsammans med sina kollegor har han identifierat fler än 300 olika svampgener som är aktiva under infektionsförloppet. Några av dessa gener är särskilt intressanta eftersom de bara aktiveras när rottickan angriper tall- och granmaterial. Resultaten tyder på att två egenskaper är särskilt viktiga för svampen, dels motståndskraften mot de giftiga ämnen som träden producerar, dels förmågan att bryta ner speciella komponenter i veden. Forskarna har även undersökt granens försvarsreaktioner och resultaten tyder på att trädet snabbt försöker stänga in svampen i de celler där den har etablerat sig. Angripna celler dör och samtidigt producerar granen giftiga ämnen för att stoppa svampen. En ökad förståelse för de molekylära mekanismerna bakom rotröta kan underlätta framtida arbete med att förädla fram trädmaterial med bättre motståndskraft mot svampen. Det kan också bli lättare att identifiera trädindivider med naturligt god motståndskraft. * Skyddsbehandlingen görs vanligen med en konkurrerande svamp (pergamentsvampen) som angriper stubben, men inte levande trä. Fil Mag Magnus Karlsson, inst. för skoglig mykologi och patologi, SLU, försvarar onsdagen den 4 maj kl. 13.00 sin doktorsavhandling Transcriptional responses during the pathogenic interaction between Heterobasidion annosum sensu lato and conifers. Disputationen äger rum i sal O, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är Professor Nicholas Talbot från University of Exeter, Storbritannien. Mer information: Magnus Karlsson, 018-67 18 06 E-post: Magnus.Karlsson@mykopat.slu.se