Hänsyn till maskgångar ger säkrare bedömning av bekämpningsmedels miljöpåverkan

Bekämpningsmedel som EU godkänner för användning i jordbruket ska brytas ned eller bindas hårt i rotzonen, och inte lakas ut i dräneringsledningar och grundvatten. Hittills har de beräkningsmodeller som använts för att bedöma hur medlen rör sig nedåt i marken inte varit helt tillförlitliga. Idag kan dessa bedömningar göras mer precist, bland annat tack vare ett doktorsarbete från SLU. För att bekämpningsmedel ska godkännas inom EU krävs omfattande tester både i laboratorier och i fält. Dessutom säger EU-direktiven att simuleringsmodeller ska användas vid bedömningen av utlakningsrisker. De medel som slutligen godkänns förväntas stanna i rotzonen, där de gör nytta och där den mikrobiella aktiviteten är så hög att medlen snabbt bryts ned. Rester av sådana bekämpningsmedel har dock hittats i yt- och grundvatten i Sverige vid ett flertal tillfällen, vilket visar att vi inte har hela bilden klar för oss. Mats Larsbos doktorsarbete har handlat om att förbättra de datamodeller som används för att simulera hur olika ämnen rör sig nedåt i marken efter regn. Vid lättare regn sugs vattnet i allmänhet snabbt upp av jorden, och binds effektivt i de allra minsta porerna, mikroporerna. När jorden vattenmättas eller när regnet tilltar kommer en allt större del av vattnet att sippra ned i större håligheter som maskgångar eller sprickor, så kallade makroporer, och det är då bekämpningsmedel kan lakas ut till vattendrag och grundvatten. Det som gör det svårt att bestämma utlakningsriskerna är att modeller som klarar av att simulera transport både i de stora och de små porsystemen innehåller parametrar som är svåra eller omöjliga att mäta i fält eller laboratorier. När modellen innehåller parametervärden som är grova uppskattningar blir också alla förutsägelser osäkra. Mats Larsbos experiment har framför allt handlat om utbytet av vatten och bekämpningsmedel mellan mikroporer och makroporer. Osäkerheten i denna parameter har kunnat minskas betydligt genom relativt enkla laboratorieförsök med spårämnen i ostörda jordkolonner. Mats Larsbo har också använt data från ett dränerat fält. Täta mätningar av halterna av herbiciden bentazone och spårämnet bromid visade att det är viktigt att täcka in både flödet i dräneringsledningarna och koncentrationen i olika delar av marken. Då finns störst möjlighet att minska parameterosäkerheten, och därigenom förbättra simuleringsmodellen. Civ Ing Mats Larsbo, institutionen för markvetenskap, SLU, försvarar fredagen den 27 maj kl. 09.30 sin doktorsavhandling An improved dual-permeability model of solute transport in structured soils: Model development and parameter identification in laboratory and field experiment. Disputationen äger rum i sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är professor Marnik Vanclooster från Department of Environmental Sciences and Land Planning, Université Catholique de Louvain, Belgien. Mer information: Mats Larsbo , 018-67 12 38 E-post: mats.larsbo@mv.slu.se Läs mer... http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000823/