Hundens bästa vän

Tid med ägaren är viktigare än dennes känslomässiga engagemang. Så tycks hunden värdera förhållandet till sin ägare, enligt en färsk avhandling av Therese Rehn från SLU.

Man säger ofta att hunden är människans bästa vän, men hur ömsesidiga är dessa känslor och går de att mäta? Tidigare har forskningen främst fokuserat på vad relationen med en hund betyder för oss människor, och man har inte vetat så mycket om hur hundarna upplever relationen. Det Therese Rehn från Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt i sitt doktorsarbete är just detta; hur hundarna uppfattar relationen och hur man kan mäta detta på ett tillförlitligt sätt.

Det första som Therese Rehn och hennes kollegor undersökte var om det känslomässiga band som hunden har till sin ägare kan återspeglas i ägarens syn på deras relation. Det visade sig att ju mer tid ägaren till vardags tillbringade i närhet till sin hund, desto mer fysisk kontakt tog hunden vid en återförening med sin ägare. I motsats till vad forskarna hade förväntat sig, hittades inga samband mellan hur starka känslor ägaren hade för hunden och hur hunden betedde sig gentemot ägaren. Slutsatsen är att det är vad ägaren gör med sin hund som avgör hur hunden uppfattar relationen, snarare än hur känslomässigt engagerad ägaren är.

Därefter granskades ett test som tidigare har använts för att studera bandet mellan hund och ägare. Då detta band har liknats vid det mellan ett barn och dess föräldrar har ett test med ursprung i humanpsykologin använts, "främmandesituationstest" eller Strange Situation Procedure. Resultaten visade att beteenden kring återförening samt närhetssökande beteenden är tillförlitliga mått på hundens känslomässiga band till en person, men också att händelsernas ordningsföljd i testet påverkar hundens beteende.

I det fortsatta arbetet gjordes därför detaljerade studier av hur hunden reagerar vid återförening med en person under olika förhållanden. Det visade sig att hundens hälsningsbeteende skiljde sig beroende på hur länge den varit ifrån sin ägare och beroende på hur en person betedde sig då denne tog kontakt med hunden. Resultaten tyder på att en hund är mer uppspelt över återföreningen om den slickar sig om munnen, viftar på svansen och ruskar på kroppen. Hundens nivå av ''lycko-hormonet' oxytocin ökade vid återförening, vilket tyder på att den upplever denna som positiv.

– Att slicka sig om munnen och att ruska på kroppen har tidigare mest kopplats till negativa sinnestämningar, men här visar vi att dessa beteenden även kan uppvisas vid positiva känslotillstånd, säger Therese Rehn.

Sammanfattningsvis visar dessa studier att fokus bör ligga på variationen i hundars hälsningsbeteende i framtida studier av relationen mellan en hund och dess ägare. Då kanske vi bättre kan förstå hur hunden uppfattar denna relation och hur den anpassar sitt eget beteende i förhållande till ägarens omvårdnadsbeteende.

____________

Agr. lic. Therese Rehn, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin doktorsavhandling Best of friends? Investigating the dog-human relationship vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 4 oktober 2013, kl 13:15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor James A Serpell, University of Pennsylvania, School of Veterinary Medecine, USA

Mer information
Therese Rehn, 018-67 21 08, Therese.Rehn@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/10793/

Pressbild (får användas fritt i samband med artiklar om detta pressmeddelande, fotograf ska anges)

• Therese Rehn och hennes hund Kenzo. Foto: Elke Hartmann

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/