Gå direkt till innehåll

Ämnen: Djurhållning

  • Professor Björn Vinnerås vid SLU och Nicola Parfitt från Sanitation365 framför de nyutvecklade Kissamajorna. Foto: Niklas Storm / SLU

    Forskare satsar på rekordstor insamling av kiss på Valborg

    Forskningsprojekt vid SLU och Sanitation360 samlar in 20 000 liter urin under Valborg i Uppsala. Målet är att utveckla hållbar gödsel genom urinbehandling, vilket minskar behovet av konstgödsel och bidrar till ölets kretslopp. Ny pissoar testas.

  • Foto på tussilago: Gert Olsson/Scandinav

    Vårkollen kan avslöja effekterna av den extremt tidiga våren i norra Sverige

    Vintern har varit mild i år och våren kom tidigt, särskilt i norra Sverige, där snötäcket försvann ovanligt tidigt. Svenska Botaniska Föreningen och SLU vill nu ha hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat på detta. Alla som vill bidra uppmanas att titta efter en handfull vårtecken under valborgshelgen och rapportera in dessa till Vårkollen.

  • Mogna åkerbönor. Foto: Åsa Grimberg

    Har lagt grunden för förädling av nya nordiska sorter av åkerböna

    Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.

  • Foto: Mostphotos

    Höjd dieselskatt för jordbruket bättre för miljön: Så kan inkomstbortfallet motverkas

    Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

  • Mjölkkor. Foto: David Stephansson

    Mindre ”djursvinn” på ekologiska nötkreatursgårdar

    En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.

  • Lotten Wahlund och kvigor med halsband som möjliggör inhängning med virtuella stängsel. Foto: Jenny Jewert

    Virtuella stängsel för nötkreatur fungerar i naturbetesmarker

    Idag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Hagens önskade virtuella gränser programmeras in i en app, och djuren bär halsband som varnar dem med ljud vid gränsen och svaga stötar om de inte vänder tillbaka in i hagen. Tekniken är ännu inte godkänd, men studier visar att virtuella stängsel kan vara ett snabbt och flexibelt verktyg för nötkreatur på naturbetesmarker.

  • Ankole-kon med de väldiga hornen är en inhemsk ras i Rwanda. Många mjölkkor är dock korsningar mellan dessa och europeiska kor med liknande ursprung som svenska låglandskor. Foto: Renée Båge

    Bättre barnhälsa i Rwanda genom utbildning av fattiga mjölkbönder

    I Rwanda har komjölk en avgörande betydelse för barns tillväxt, men landet kämpar med låg mjölkavkastning och bristande mjölkkvalitet. I en fältstudie bland fattiga hushåll i norra Rwanda upptäcktes Salmonella i vart fjärde mjölkprov och 27 procent av småbarnen var hämmade i sin utveckling. En positiv slutsats är att det går att åstadkomma stora förbättringar med enkla och billiga åtgärder.

  • Barn som läser för hund. Foto: Patrik Söderman

    Sociala tjänstehundar hjälper skolelever med problematisk frånvaro

    Grundskoleelever med problematisk frånvaro som får träffa en social tjänstehund i skolan får bättre skolresultat, bättre psykiskt mående och minskad frånvaro. Det visar det preliminära resultatet av en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.

  • Pressinbjudan: Konferens om jordbrukets ekonomi, med storpublik

    Pressinbjudan: Konferens om jordbrukets ekonomi, med storpublik

    Svenska gårdars konkurrenskraft, klimatanpassad företagsledning och beredskap i lantbruket i tider av kris och krig. Det är några högaktuella ämnen på Jordbruksekonomisk konferens på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala den 27 november.

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU

    Ny broschyr: Så ska lantbruket förbereda sig för kris eller krig

    En ny broschyr från SLU och SVA hjälper lantbrukare att förbereda sig för kriser och krig. Den innehåller checklistor och praktiska åtgärder för att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige och motverka risker som extremväder och konflikter.

  • Boskap på bete. Foto: MostPhotos

    Det går att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och samtidigt bevara naturbetesmark

    I dagens jordbrukspolitik hamnar målen om att minska utsläpp av växthusgaser ofta i konflikt med bevarande av biologisk mångfald. Användning av metanhämmande fodertillsatser kan vara ett sätt att möta både klimat- och naturvårdsmål. Enligt en ny studie kan metanutsläppen från nötkreaturs matsmältning då minskas med upp till 25 % på ett kostnadseffektivt sätt utan försämrad biologisk mångfald.

  • Lejonhane vid Ngorongoro-kratern i Tanzania. Foto: Ingela Jansson

    Ny studie om hur människa och lejon kan leva sida vid sida

    Konflikter med boskapsskötare och inavel hotar lejonen i Ngorongoro-kratern i Tanzania. Men genom att inkludera lokalbefolkningen i bevarandeprojekt och förvandla lejonjägare till lejonväktare har de stora kattdjuren bättre chans att klara sig, enligt en ny doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

  • En ny studie visar hur olika typer av jordbruksstöd påverkar jordbruket i skogsbygder. Foto: MostPhotos

    Jordbruksstöd är viktiga i skogsbygder, men kan förbättras

    EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska främja klimateffektivt jordbruk, biologisk mångfald, jordbrukares inkomster och livsmedelsproduktion. För att uppnå målen används olika jordbruksstöd, men att använda dessa för att samtidigt uppnå delvis konkurrerande mål är en utmaning. En ny studie visar att jordbrukspolitiken för skogsbygder kan förbättras genom omfördelning av pengar mellan de olika stöden.

  • Veterinärmedicinsk undersökning. Fotograf: Björn Ekesten, SLU

    Stora forskningspriset i veterinärmedicin på en miljon kronor instiftas av SLU och Agria

    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och försäkringsaktiebolaget Agria instiftar Stora forskningspriset i veterinärmedicin. Priset delas ut årligen till forskare som gjort exceptionella insatser inom veterinärmedicinsk forskning i Norden. Prissumman är 1 miljon kronor och finansieras av Agria. Priset blir ett av de största forskningspriserna inom området.

  • Övre raden: Kenneth Alness (foto: privat), Antonia Ax:son Johnson (foto: Peter Jönsson), Tom Hobbs (foto: Henrik Andrén). Nedre raden: Mats Karström (foto: Ola Jennersten), Hans Lindberg (foto: Maria Nyberg), Delia Grace Randolph (foto: ILRI/Dinesh).

    Föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer, 2024

    Välkommen att lyssna på SLU:s sex nya hedersdoktorer den 4 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna och ger inblickar i allt från naturvärden i Norrlandsskog till afrikanska matmarknader. Bland föreläsarna finns också experter på stora rovdjurs roller i ekosystemen, innovationer i lantbruk och utfodring av mjölkkor, samt en företagsledare med stort engagemang för hållbarhetsfrågor.

  • Älg. Foto: Jörgen Wiklund

    Så kan hjortdjur påverkas av ett förändrat klimat

    En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.

  • Hundar av rasen engelsk cocker spaniel. Foto: Ingrid Ljungvall

    Taurinberikat hundfoder skulle kunna skydda många hundar mot allvarliga sjukdomar

    Brist på aminosyran taurin är en känd orsak till hjärt- och ögonsjukdom hos framför allt katter men tillståndet förekommer även hos hund. En ny studie som utförts på 180 engelska cocker spaniels visar att låga taurinvärden förekommer hos många hundar, och att fodrets sammansättning kan vara en bidragande orsak. Taurinberikning av hundfoder skulle sannolikt kunna förhindra lidande hos många hundar.

  • Vid kraftigt minskad jordbruksimport skulle en ökad andel av kosten baseras på spannmål. Foto: Viktor Wrange

    Mindre mat och förändrad kost vid kris som halverar importen av jordbruksprodukter

    En kris med kraftigt minskad jordbruksimport skulle medföra omfattande kostnadsökningar för producenter och höga priser på livsmedel, om befolkningen skulle kunna försörjas med en så kallad kriskost. De regionala skillnaderna blir stora, med större kostnadsökningar i norra än i södra Sverige. Dessutom kan självförsörjningsgraden minska. Det visar en ny studie av forskare från SLU och SVA.

Visa mer