Ljusstyrd markkartering blir billigare

NIR är en ny metod att mäta hur mycket gödselmedel som behövs för att få en god skörd. Den skulle kunna ersätta eller komplettera den väl beprövade, men kostsamma, markkarteringen. Johanna Wetterlind vid SLU i Skara har funnit att metoden fungerar bra för att bestämma ler- och mullhalt, och att den också kan användas för att bestämma markens kväveleverans.

För att veta hur mycket gödsel som behövs på åkern har man sedan 1940-talet markkarterat, dvs. tagit ett jordprov per hektar på ett standardiserat sätt. Analyserna av näringsinnehållet har sedan gjorts på laboratorium, ett dyrt och tidskrävande arbetssätt. I dagens precisionsodling vill man ofta ha en tätare markkartering, men fler prov och fler analyser betyder ökade kostnader.

Ett sätt att minska kostnaderna är att använda billigare analysmetoder. NIR- spektroskopi* (nära infraröd reflektans) är en sådan metod. Liknande teknik används sedan flera år vid analyser av t.ex. proteinhalt i spannmål.

Agronom Johanna Wetterlind har i sitt doktorsarbete vid SLU i Skara undersökt möjligheten att utveckla en markkarteringsstrategi där majoriteten av jordproven endast mäts med NIR och bara ett fåtal analyseras på vanligt sätt för att hålla nere kostnaderna. Ett antal vanliga laboratorieanalyser behövs för att göra kalibreringar, som sedan används för att bestämma t.ex. ler- eller mullhalt i resten av jordproven, som bara analyserats med NIR.

Denna kombination av analyser rekommenderas för bestämning av ler och mullhalt. För bestämning av pH, P- och K-AL behöver metoden utvecklas ytterligare.

Kväve är ett av de viktigaste näringsämnena i växtproduktionen. För lite kväve leder till sämre skördar och för mycket kväve kan leda till förluster i form av utlakning, vilket i sin tur bidrar till övergödningen av sjöar och vattendrag. Kväve blir tillgängligt för växterna genom mineralisering av organiskt kväve, och för att kunna veta hur mycket kväve som behöver tillföras i form av gödsel behöver man veta hur mycket kväve marken levererar. Men att mäta detta är svårt och dyrt.

I avhandlingen visar Johanna Wetterlind också på möjligheten att använda NIR för att bestämma hur kväveleveransen från åkrar med stora mullhaltsvariationer varierar. Med denna metod skulle det kunna bli lättare att ta hänsyn till markens kväveleverans när man precisionsgödslar.

*Med NIR-spektroskopi mäts reflekteras ljusenergi strax utanför det som är synligt för det mänskliga ögat. Olika molekyler absorberar ljus vid olika våglängder vilket gör att reflektansen från olika material ser olika ut. Därmed kan man utläsa t.ex. mängden organiskt material och jordart.

------------------------------------

Agronom Johanna Wetterlind, institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar sin avhandling med titeln "Improved Farm Soil Mapping Using Near Infrared Reflection Spectroscopy". Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Tid: fredagen den 16 oktober 2009 klockan 13.00

Plats: Djäkneskolans aula, Södra Kyrkogatan 2, Skara

Opponent: Professor Kenneth A. Sudduth, Cropping Systems and Water Quality Research Unit, USDA Agricultural Research Service, University of Missouri, Columbia, USA

Mer information

Johanna Wetterlind, Johanna.Wetterlind@mark.slu.se, 0511-672 58

Hemort: Uppvuxen i Rackeby på Kålland och bosatt i Skövde.

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002108/

Institutionen för mark och miljö, avdelningen för precisionsodling och pedometri, Skara, http://www.mark.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=11240

Pressfoto

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Johanna Wetterllind spikar sin avhandling. http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/JohannaWetterlind/JohannaWetterlind.jpg