Lukter i omgivningen – lust eller obehag?

Dålig lukt är den vanligaste orsaken till klagomål på omgivningsmiljön. Upplevelsen av dålig lukt i omgivningen kan påverka vårt välbefinnande och orsaka starka känslor. Sven Nimmermark har i sin avhandling studerat hur lukter påverkar oss. Ämnen som ger upphov till oangenäm lukt kan komma från industrier, som t ex pappersbruk, eller reningsverk och sophanteringsanläggningar. Anläggningar för kor, grisar och höns ger också upphov till lukt som ibland kan vara störande för omgivningen. Dessa anläggningar är dock många och spridda i landskapet och de avger luktande ämnen mer diffust till omgivningen än vad industrier med punktutsläpp gör. Hur mycket vi påverkas av lukter beror på en rad faktorer. Luktens koncentration och intensitet är förstås viktiga. En lukt kan också karaktäriseras av dess kvalitet och av dess ”hedoniska ton” d v s luktens njutningsvärde. En viss lukt kan attrahera oss medan en annan kan få oss att rygga tillbaka. Vi kan vänja oss vid en lukt på kort eller lång sikt men det kan också vara så att vi utvecklar en ökad känslighet i relation till en viss lukt. Ökad temperatur och fuktighet i luften kan leda till ökad avgivning av luktande ämnen och till att vi upplever starkare lukt. Luktande ämnen kan också vara bundna till partiklar och damm i luften. I luktpanelstester har den hedoniska tonen för höns- och grislukt upplevts ganska samstämmigt, graden av oangenämbarhet för dessa lukter bestäms till stor del av koncentrationen och av hur välfungerande luktsinne som den som exponeras har. Då det gäller lukten av kor så tycks en del människor uppfatta också höga koncentrationer positivt, men lukten är oangenäm för de flesta. Behaglig lukt, som parfym, upplevs ofta njutbar men i höga koncentrationer blir även den obehaglig. Då det gäller emissioner (utsläpp) av lukt som är besvärande för omgivningen går det att med dagens teknik och metoder bestämma emissionernas storlek med ganska god noggrannhet och repeterbarhet. Den mest utbredda och accepterade metoden att mäta luktkoncentration innebär att luktprov samlas in med speciella provtagare och att proven sedan analyseras i ett laboratorium. För detta behövs en olfaktometer och en luktpanel, d v s ett antal personer med specificerad luktkänslighet. På så sätt kan man få fram konkreta resultat och parametrar för luktförekomst istället för endast tyckanden. I försöken vid SLU i Alnarp har ett stort antal koncentrationsbestämningar gjorts med hjälp av denna metod. Uppmätta emissioner och en studerad modell kan bland annat användas för bedömning av lukt vid bostadsbyggande i närheten av industrier och lantbruksanläggningar. Fredagen den 10 december försvarar civilingenjör Sven Nimmermark, institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Alnarp, sin avhandling med titeln: Odour Impact - Odour release, dispersion and influence on human well-being with specific focus on animal production (Mätning, avgivning och spridning av luktande ämnen och om luktens påverkan på människans välbefinnande). Disputationen avser teknologie doktor. Opponent är Senior Scientist, Ph.D, Ass. Prof. Hisamitsu Takai Lokal: Aulan, Alnarpsgården, SLU, Alnarp, fredagen den 10 december 2004, kl. 10.00. Mer information: Gösta Gustavsson, tel 040-41 54 88, gosta.gustafsson@jbt.slu.se >>> Samma dag utdelas Nobelpriset i fysiologi och medicin inom ett liknande ämnesområde till Richard Axel och Linda B. Buck för deras upptäckter om ”luktreceptorer och luktsinnets organisation”.