Minskat näringsläckage till åar i jordbrukslandskapet

Åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark har med stor sannolikhet haft effekt. Under de senaste 20 åren har kväve- och fosforhalterna minskat med 10–20 procent. Samtidigt är minskningarna för små för att de nationella miljömålen ska kunna uppnås till år 2010. SLU-forskarna Barbro Ulén och Jens Fölster har utvärderat data från de tolv jordbruksvattendrag i Syd- och Mellansverige som ingår i olika miljöövervakningsprogram. Flera större åar som huvudsakligen omges av jordbruksmark har fått förbättrad vattenkvalitet. I hälften av de undersökta vattendragen var minskningen av halterna under perioden 1983–2003 statistiskt säker*. Minskningarna av kväve i oorganisk form (framför allt nitrat ) var ofta mellan en eller ett par procent per år i Skåne. Minskningen är långsammare i vattendrag belägna längre norrut. Den troligaste orsaken till de minskade nitrathalterna är att åtgärder för att minska läckaget från jordbruket har haft effekt. Halterna av fosfor bunden till partiklar minskade också under perioden. De åtgärder som genomförts för att minska närsaltsläckaget från jordbruket har bland annat varit att begränsa djurtätheten, och att sprida mer av stallgödseln under växtsäsongen. Under senare år har också den ekonomiska stimulansen för att odla fånggröda ökat starkt. Dessa åtgärder som tidigare visat sig ha effekt i några mindre vattendrag har alltså med stor sannolikhet gett resultat även i större skala. Trots att det sker förbättringar visar studien att takten är för långsam för att de nationella miljömålen ska uppnås: 30 procent minskat kväveläckage och 20 procent minskat fosforläckage fram till år 2010, jämfört med 1995 års nivå. Fortsätter minskningen i samma takt som under perioden 1993–2002 nås inte målen, möjligen med undantag för ett vattendrag i Skåne. * Klimatet har viss inverkan på närsaltshalterna i vattendragen. Framför allt leder vädrets variation från år till år till att utlakningen av närsalter varierar naturligt. Det gör att det kan vara svårt att statistiskt säkerställa trender. I det här fallet utgjordes mätningarna av långa obrutna tidsserier där ingen ytterligare variation hade tillförts genom byte av metoder och utförare. Därför kunde trenderna säkerställas statistiskt. Mer information: Forskare Barbro Ulén, inst. för markvetenskap, SLU Uppsala. Tel: 018-67 12 51. E-post: Barbro.Ulen@mv.slu.se Jens Fölster, inst. för miljöanalys, SLU Uppsala. Tel: 018-67 31 26. E-post: Jens.Folster@ma.slu.se