Skogsharen trogen sitt hemområde

Skogsharens ungar stannar oftast i närheten av sin födelseplats, och också som vuxna är djuren mycket trogna sitt hemområde. Skogsharen bör därför reagera snabbare på lokala viltvårdsåtgärder än många andra småviltsarter, som till exempel orre och tjäder. Det framgår av en doktorsavhandling vid SLU i Umeå. Överlevnaden hos skogsharens ungar är mycket låg fram till att de etablerat ett eget hemområde vid ca 100 dagars ålder. Vuxna harar har en betydligt bättre överlevnad. Predation är den vanligaste dödsorsaken hos både unga och vuxna skogsharar, och rödräv är den vanligaste predatorn. Som vuxen är skogsharen mycket trogen sitt årshemområde. Inom årshemområdet använder den sig av olika delar, beroende på var den kan finna bäst resurser för den aktuella årstiden. Endast en mindre andel av harungarna sprider sig längre sträckor. Fredagen den 20 maj 2005 kl 10.00 försvarar jägmästare Fredrik Dahl, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Life and Death of the Mountain Hare in the Boreal Forest of Sweden (Liv och död hos skogsharen i norra Sverige). Opponent är Hans Christian Pedersen, NINA, Trondheim, Norge. Disputationen avser skoglig doktorsexamen. Lokal: P-O Bäckströms sal, SLU i Umeå. Mer information: Fredrik Dahl, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, tel 090-786 85 38. E-post: Fredrik.Dahl@szooek.slu.se Länk till pdf-fil med sammanfattning och avhandling på engelska: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000829/