SLU vill fortsätta värna öppen forskning

Är svensk forskning värd att spionera på, var rubriken på ett seminarium som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) arrangerade på onsdagen i Stockholm. Representanter från universitet, högskolor, forskningsstiftelser, vetenskapsakademier, FOI och polisen var inbjudna och ett 30-tal personer deltog. Initiativ till seminariet togs av SLU:s ledning med anledning av den ryske gästforskare som tidigare under våren satt häktad sju veckor, misstänkt för spioneri och olovlig underrättelseverksamhet. Forskaren hade då bedrivit forskning kring virus hos växter vid SLU sedan 2003. Efter att forskaren släpptes ur häktet den 7 april, då brott enligt Internationella åklagarkammaren, inte kunde styrkas, återvände han till sitt hemland. Att svensk forskning faktiskt är värd att spionera på bekräftades av Nils Kärrlander från Säkerhetspolisen som deltog vid seminariet. -Sverige är fortfarande en viktig arena för underrättelseverksamhet, men den har ändrat karaktär jämfört med tidigare. I dag handlar det främst om uppgifter kring teknik och vetenskap. Forskning kring bioteknik är exempel ett sådant område som har stor betydelse för länders tillväxt genom en kommersiell potential, sade han. Att spioneri bedrivs på universitet och högskolor är dock ingen vanlig företeelse. När det blev känt att SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala hade en rysk gästforskare som misstänktes för spioneri och olovlig underrättelseverksamhet, var det ett fall som chockade hela den svenska universitetsvärlden. - En mycket viktig princip inom forskarvärlden är att våra resultat är öppna och tillgängliga. Denna princip vill vi värna om, säger Ann-Christin Bylund, rektor för SLU. - Därför ville vi genom detta seminarium bjuda in representanter från universitet och högskolor och dela med oss av våra erfarenheter från det som hänt vid SLU. Dagens möte kan förhoppningsvis bli starten till en vidare diskussion inom universitetsvärlden om hur öppen svensk forskning egentligen kan vara. Britta Häggström från Försvarets Forskningsinstitut, FOI, pekade på att det finns en godtrogen inställning inom den svenska universitetsvärlden när det gäller forskningsresultat och deras användningsområden. Kanske bör forskarna ha större försiktighet när det gäller publicering av känsliga resultat och tiden är även mogen för att skapa en etisk kod för forskarnas arbeten. - Problemet med skyddande av viktiga forskningsrön går delvis att lösa genom ett ökat säkerhetstänkande och skalskyddade lokaler som praktiskt innebär att gästforskare inte släpps in i alla lokaler och inte har tillgång till lokala datornätverk. Såväl Ann-Christin Bylund och SLU:s prorektor Torbjörn Fagerström var dock skeptiska till hur universitet och högskolor ska kunna fungera med ett så strikt säkerhetstänkande. - En av förutsättningarna för att bedriva spetsforskning, som görs vid SLU inom just bioteknik, är att forskarna kan röra sig mellan olika forskningsmiljöer och ta del av varandras rön. Den principen är också viktig att slå vakt om. Christer Jansson, som är prefekt vid den SLU-institution där den ryske gästforskaren arbetade, medgav att händelsen har inneburit en jobbig period för hans personal. Men han tror inte att forskningssamarbetet med såväl Ryssland som andra länder kommer att försämras i framtiden. För mer information, kontakta Carin Wrange, presschef vid SLU 070-247 84 22