Sortera mjölk från olika spenar?

Kvaliteten på mjölken från kons fyra juverdelar kan variera hos till synes friska kor, bland annat i fråga om ystningsegenskaper. Det visar Linda Forsbäck i en avhandling från SLU. I dag finns teknik för att hantera mjölk från varje spene separat, men det är fortfarande oklart om skillnaderna är så stora att de motiverar särskilda mjölktankar för den bästa ystningsmjölken.

Juverinflammationer (mastit) hos kor är ett stort problem världen över, både för kor och för lantbrukare. Mastitmjölk är dessutom ett problem för mejerier, eftersom den fungerar sämre som råvara till ost och andra processade mejeriprodukter (1).

Linda Forsbäcks doktorsarbete handlar om en framtidsvision: att kunna sortera mjölk från kons fyra juverdelar så att den allra bästa mjölken går till ostproduktion, medan ”normalmjölken” går till direktkonsumtion och endast den sämsta mjölken kasseras. Bakgrunden är dels att kons juver består av fyra helt separata delar (som var och en kan vara frisk eller sjuk), dels att tekniska lösningar för en sådan mjölkhantering finns inom räckhåll.

Mastit finns i två former. Vid klinisk mastit syns tydliga symptom hos kon och det kan även finnas klumpar eller blodspår i mjölken. Sådan mjölk kasseras och når normalt inte mejerierna. Problemet för mejerierna är kor med en annan form av juverinflammation, subklinisk mastit, som inte ger några synliga symptom på vare sig kor eller på mjölk, men som ändå förändrar mjölkens egenskaper. För att upptäcka denna form av sjukdomen krävs analyser av mjölken, t.ex. registrering av celltal (2), och det är därför lätt hänt att mjölk med försämrad kvalitet hamnar i mjölktanken utan att lantbrukaren vet om det.

När kor med subklinisk mastit upptäcks väljer lantbrukaren ofta att separera mjölken från dessa kor så den inte hamnar i mjölktanken. Idag görs detta på konivå, dvs. all mjölk från kon kasseras trots att mastit oftast bara drabbar en juverdel i taget. På lantbruk med automatisk mjölkning, s.k. robotmjölkning, finns det dock möjlighet att frånskilja mjölk på juverfjärdedelsnivå. Linda Forsbäcks arbete handlar om hur stora kvalitetsvinster en sådan hantering skulle kunna medföra.

I en studie visade det sig att nästan en tredjedel av de kor som hade ett lägre celltal än det normala på konivå, ändå hade en eller flera juverdelar med förhöjt celltal. Dessutom var mjölkens sammansättning i dessa juverdelar påverkad. Det visade sig också att en mycket stor del av de kor som hade förhöjda celltal på heljuvernivå samtidigt hade hade enskilda juverdelar med låga celltal. Resultaten visar alltså att kvaliteten på mjölk från olika spenar kan variera betydligt hos kor utan synliga tecken på juverinflammation. De visar också att det går att påverka mjölkens sammansättning av vassleproteiner, totalprotein och mjölksocker genom att separera mjölk från olika spenar.

Mjölksortering på juverfjärdedelsnivå tycks alltså vara ett sätt förbättra mjölkens kvalitet. För att motivera de tekniska investeringar som krävs måste det dock visas att mjölkkvaliteten på tanknivå förbättras, då det är denna mjölk som levereras till mejeriet och som lantbrukaren får betalt för. Om det skulle visa sig att separering av mjölk på juverfjärdedelsnivå skulle kunna förbättra tankmjölken är det en framtidsvision att kvalitetssortera mjölken redan på gården. Detta för att kunna leverera mjölk av mycket hög kvalitet till t.ex. osttillverkning, medan övrig mjölk blir konsumtionsmjölk.

1) Vid mastit innehåller mjölken mer enzymer som bryter ned det mjölkprotein (kasein) som är huvudkomponenten i ostmassa, och mejerierna får därmed fram mindre mängd ost per liter mjölk.
2) Analysen innebär räkning av antal celler (i huvudsak olika vita blodkroppar) per milliliter mjölk, vilket är ett mått på kons juverhälsa.

----------------------------------------------------------------

Husdjursagronom Linda Forsbäck, institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV), SLU, försvarar sin avhandling Bovine udder quarter milk in relation to somatic cell count - Focus on milk composition and processing properties.

Tid: Fredag den 24 september 2010, kl 09.15
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Dr Jacob Holm Nielsen, Aarhus universitet, Danmark

Mer information: Linda Forsbäck, 018-67 16 86, linda.forsback@huv.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002332/

Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf/källa ska anges):

• Separat mjölkning av varje juverfjärdedel. Foto: Linda Forsbäck
• Linda Forsbäck med ko. Foto: Mikaela Patel

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/