STENSKVÄTTOR VET INTE ALLTID SITT EGET BÄSTA

Inom naturvården antar man ofta att en miljö med många individer av en art också är en bra miljö för den arten, men så är det inte alltid. En undersökning av stenskvättor i Uppland visar att många individer gör ganska medelmåttiga val av häckningsplatser. Enligt Debora Arlt från SLU visar detta att det kan behövas gedigna kunskaper om häckningsresultat i olika miljöer och om fåglarnas preferenser för dessa för att vi ska kunna utforma ett effektivt skydd av hotade fågelarter. För att bevara arter måste vi bevara miljöer som är viktiga för dessa arter. Inom naturvården antar man ofta att man kan identifiera de bästa miljöerna för en viss art genom att jämföra antalet individer i olika miljöer. Men är det alltid så? Och hur gör djur när de väljer var de ska bo? Sådana frågor undersökte Debora Arlt i en population stenskvättor i ett brutet jordbrukslandskap utanför Uppsala. - Om man ska dra paralleller till våra egna erfarenheter vet vi ju att de mest besökta affärerna inte alltid har de bästa varorna, säger Debora Arlt. Stenskvättan är en av de mest spridda fågelarterna i Sverige fastän den svenska populationen har minskat med ca 60 procent sedan 1970-talet. Födan består i huvudsak av insekter som håller till på eller nära marken. Bona byggs i stengärdsgårdar, under stenar, eller i jordhålor. Debora Arlt och hennes kollegor har följt stenskvättornas häckning i undersökningsområdet i över 10 år och har därmed haft långa mätserier. Genom att märka fåglar har de också kunnat följa enskilda individer från år till år. De miljöer som var bäst för stenskvättor i området, dvs. där de producerade flest ungar, var beteshagar och bondgårdar. Men trots det tycktes inte fåglarna föredra dessa miljöer. Lika ofta valde de att häcka på åkrar eller ensilagevallar trots att de oftare misslyckades med att producera ungar i dessa miljöer. En orsak kan vara att fåglarna faktiskt inte lyckas att identifiera de bästa miljöerna när de väljer sina häckningsplatser tidigt på våren. En annan orsak kan vara att fåglarna tvingas häcka på nya platser som de har dålig kunskap om. Som många andra fågelarter återkommer stenskvättor ofta till sina tidigare häckningsplatser. Debora Arlts studier visar dock att förra årets häckningsplats eller en annan önskad häckningsplats ofta är upptagen vid ankomsten. Fåglarna får då ta närmaste lediga häckningsplats, som kan vara av lägre kvalitet. - Regeln först till kvarn får först mala gäller med andra ord lika mycket för stenskvättor som ivriga köpare vid den stora rean, säger Debora Arlt. I stort visar resultaten att många individer gör medelmåttiga val av boplatsmiljö. Antalet individer i en viss miljö kommer därför inte att avspegla miljöns kvalitet. För att bevara viktiga miljöer för en art räcker det därför inte att uppskatta förekomsten - vi måste också veta hur miljön direkt påverkar reproduktion och överlevnad. Bara med kunskap om olika miljöers kvaliteter och hur de väljs kan vi förutsäga hur framtida landskapsförändringar påverkar de organismer som bor i dem. ____________ Debora Arlt, institutionen för ekologi, SLU, försvarar torsdagen den 29 mars 2007 kl. 9.00 sin avhandling Habitat Selection: Demography and Individual Decisions. Disputationen äger rum i Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr. Jane Reid, School of Biological Sciences, University of Aberdeen, Aberdeen, Storbritannien. ____________ Mer information: Debora Arlt, 018-67 11 71, Debora.Arlt@nvb.slu.se Pressbilder: Debora Arlt väger en stenskvätteunge som precis har blivit ringmärkt (fotograf: Ian Henshaw) http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/arlt/vagning.jpg Äldre färgmärkt unge (fotograf: Debora Arlt) http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/arlt/unge.jpg Färgmärkt hona (fotograf: Debora Arlt) http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/arlt/hona.jpg Kohage, dvs. typisk stenskvättemiljö http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/arlt/kohage.jpg Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001362/ Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102 ____________ David Stephansson, AgrL, forskningsredaktör SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Box 7082, 750 07 Uppsala Telefon: 018-67 14 92