Gå direkt till innehåll

Ämnen: Skogsbruk

  • Professor Björn Vinnerås vid SLU och Nicola Parfitt från Sanitation365 framför de nyutvecklade Kissamajorna. Foto: Niklas Storm / SLU

    Forskare satsar på rekordstor insamling av kiss på Valborg

    Forskningsprojekt vid SLU och Sanitation360 samlar in 20 000 liter urin under Valborg i Uppsala. Målet är att utveckla hållbar gödsel genom urinbehandling, vilket minskar behovet av konstgödsel och bidrar till ölets kretslopp. Ny pissoar testas.

  • Foto på tussilago: Gert Olsson/Scandinav

    Vårkollen kan avslöja effekterna av den extremt tidiga våren i norra Sverige

    Vintern har varit mild i år och våren kom tidigt, särskilt i norra Sverige, där snötäcket försvann ovanligt tidigt. Svenska Botaniska Föreningen och SLU vill nu ha hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat på detta. Alla som vill bidra uppmanas att titta efter en handfull vårtecken under valborgshelgen och rapportera in dessa till Vårkollen.

  • Foto: Mostphotos

    Höjd dieselskatt för jordbruket bättre för miljön: Så kan inkomstbortfallet motverkas

    Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

  • Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.

  • Svartmunnad smörbult förändrar kustfiskbestånden i Östersjön

    En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar fiskbestånden – vissa arter gynnas, medan andra minskar i antal.

  • Tussilago. Foto: Gert Olsson/Scandinav

    Tunt snötäcke kan ge tidig vår

    Våren verkar komma tidigt i år, men den kommer vid olika tidpunkter i olika landsdelar. Norra Sverige är fortfarande täckt av snö, men ovanligt lite i år. Hur påverkar detta vårblommorna fram till valborgshelgen? Då kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder.

  • Svampen ribbsopp upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt och konkurrerar med inhemska rödlistade mykorrhizasvampar. Foto: Tommy Knutson

    Ny riskklassificering av främmande arter

    SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.

  • Pressinbjudan: Eftermiddag på Uppsala slott om filantropins betydelse

    I samarbete med Uppsala universitet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan bjuder Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) in till en inspirerande eftermiddag på Uppsala slott för att hylla filantropins roll inom grundforskning och kultur.
    Initiativet till evenemanget kommer från den framlidne Sverker Lerheden, som i sitt testamente donerade betydande summor till forskning och uttry

  • Träd med de speciella kryssmärkena finns spridda över norra Skandinavien.

    Gömda symboler berättar om samiska ritualer och heliga platser

    Forskare vid SLU och Silvermuseet har studerat gamla träd med ristningar i norra Sverige. Märkena, som har samisk ursprung, markerar heliga platser och användes för ritualer. Traditionen hotas av skogsavverkning, vilket gör dokumentation viktig.

  • Punktmoln av fjällbjörk, framtagen med hjälp av drönare och digital fotogrammetri. Punkterna är kategoriserade utifrån höjd över marken (blå=markhöjd, röd=topphöjd). Med hjälp av särskilda verktyg kan trädets skogsvolym och biomassa beräknas.

    3D-fjärranalysteknik förbättrar skogsinventeringen

    Data insamlade med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av skogar. Med ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör sådana data kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald.

  • Foto: Jenny Svennås-Gillner/SLU

    Ny broschyr: Så ska lantbruket förbereda sig för kris eller krig

    En ny broschyr från SLU och SVA hjälper lantbrukare att förbereda sig för kriser och krig. Den innehåller checklistor och praktiska åtgärder för att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige och motverka risker som extremväder och konflikter.

  • Ett fält med odlat höstvete i Sverige. Fotograf: Hanna Sjulgård

    Så påverkar klimatförändringar och extremväder svenskt lantbruk

    En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet.

  • Tallar med åtskilliga döda grenar på stammen under den gröna kronan. Foto: David Stephansson

    Döda grenar har förbisetts i skogens kolberäkningar

    Att trädgrenar dör och börjar avge koldioxid har till stor del ignorerats i de modeller och fältmätningar som används för att uppskatta skogens kolflöden och kolförråd. En ny studie visar att detta leder till en överskattning av skogarnas långsiktiga potential för kollagring på upp till 17 procent, vilket kan leda till missvisande globala koldioxidbudgetar.

  • Övre raden: Kenneth Alness (foto: privat), Antonia Ax:son Johnson (foto: Peter Jönsson), Tom Hobbs (foto: Henrik Andrén). Nedre raden: Mats Karström (foto: Ola Jennersten), Hans Lindberg (foto: Maria Nyberg), Delia Grace Randolph (foto: ILRI/Dinesh).

    Föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer, 2024

    Välkommen att lyssna på SLU:s sex nya hedersdoktorer den 4 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna och ger inblickar i allt från naturvärden i Norrlandsskog till afrikanska matmarknader. Bland föreläsarna finns också experter på stora rovdjurs roller i ekosystemen, innovationer i lantbruk och utfodring av mjölkkor, samt en företagsledare med stort engagemang för hållbarhetsfrågor.

  • Älg. Foto: Jörgen Wiklund

    Så kan hjortdjur påverkas av ett förändrat klimat

    En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.

  • Gångsystem av granbarkborre (Ips typographus). Fotograf: Viktor Wrange

    Försvåra för granbarkborren genom att blanda skötselstrategier

    En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.

  • Smedjan vid SLU campus Skara. Foto: Vanja Sandgren

    Pressinbjudan SLU Skara - populärvetenskap på Smedjeveckan

    Träffa människor och prata om hästar, hundar, bin, maskiner, mat, spel och böcker. Sista veckan i september, närmare bestämt 23 till 27 september, äger SLU Skaras traditionella Smedjeveckan rum. I år är temat Sätt igång!

Visa mer