Fotografen Lena Granefelt tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2026. I sina bilder synliggör hon arter på ett nyskapande sätt. Hennes arbete breddar synen på naturvård och skapar nya sätt att kommunicera biologisk mångfald till en bred publik.
Att människors dofter är olika lockande för myggor är välkänt, men kemiska förklaringar har saknats. Nu visar en SLU-ledd studie att menscykel och graviditet påverkar skillnader mellan kvinnor. Doften av mycket attraktiva kvinnor visade sig innehålla mer så kallad svampalkohol.
Insektsmedlet DDT förbjöds för ca 50 år sedan, men på vissa platser är marken fortfarande kraftigt förorenad och svår att sanera. En ny avhandling från SLU har konstaterat att flera innovativa saneringsmetoder inte fungerar i fält, men utvecklade i stället en teknik som kan fungera betydligt bättre.
Även om många upplever att våren kommit tidigt i år, finns det de som tycker att den kom ovanligt sent. Eftersom det är olika i olika delar av landet, uppmanas allmänheten att rapportera in några välkända vårtecken från hela landet under valborgshelgen (30 april – 1 maj) till Vårkollen.
I skogar som sköts med dagens svenska skogsbruksmodell får mykorrhizasvamparna en annan artsammansättning än den i skogar som inte har kalavverkats tidigare, men antalet arter är lika stort. Det visar en ny stor studie vid SLU.
Från idisslarmagar och halta hästar till framtidens grödor, skogar och städer. Ämnesbredden är stor när SLU:s elva nya professorer föreläser den 23–24 april 2026 i Uppsala. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
I fredags var det vårdagjämning, med vårvärme i hela landet. Om vårblommorna blommar redan före valborg eller inte beror dock på de kommande veckornas temperatur, och om det ligger kvar snö på backen. Under valborgshelgen kan allmänheten hjälpa till att rapportera in vårtecken till Vårkollen.
SLU Artdatabanken publicerar 24 mars Sveriges nya rödlista. 23 procent av drygt 23 000 arter är rödlistade, en ökande andel. Orsaker är bland annat skogsbruk, igenväxning, fiske och klimatförändringar. Vissa arter återhämtar sig, men läget är fortsatt allvarligt. Flera matfiskar rödlistas, samtidigt som andra fiskarter får en sämre utveckling.
Från den 30 mars har UDS smådjursavdelning öppet veckans alla dagar, dygnets alla timmar.
SLU lanserar ett nytt naturvetenskapligt basår med grön profil för studenter som behöver komplettera sin utbildning. Basåret har en unik profil, med erfarna gymnasiepedagoger, mycket praktiska övningar och besök i skogar där SLU bedriver forskning. Ansökningen öppnar den 16 mars.
SLUs forskningsstation i Siljansfors, utanför Mora, har samma klimatläge som Oxberg. Här har snödjupet mätts ända sedan Vasaloppets början 1922. Snöläget har varit stabilt över åren och bara sjunkit cirka 5 cm i genomsnitt. Prognosen för snödjupet den 1 mars, dagen då årets Vasalopp körs, är att vi kan se fram emot cirka 40 cm snödjup, även i år!
Trots årtionden av utsläpp och övergödning har träden i nordliga barrskogar en minskande tillgång på kväve. Detta hänger ihop med en ökande koldioxidhalt i atmosfären, visar nu forskare från SLU i en artikel i Nature. Svaret har de fått tack vare ett unikt arkiv, undangömt i källaren.
En mångmiljonsatsning på en nationell forskningsarena för skogen lanseras nu inom forskningsprogrammet Wallenberg Initiatives in Forest Research, WIFORCE, vid SLU och Umeå universitet. Arenan samlar avancerad dataanalys och experimentell fältforskning som stärker framtidens hållbara skogsskötsel.
Förr var Spanien de svenska grågässens favoritplats på vintern. I dag stannar de skånska gässen hos oss året runt, och de flesta som häckar längre norrut nöjer sig med att flytta till Danmark, Tyskland eller Nederländerna. Förändringar i klimat och jordbruk har gett grågässen ett nytt flyttmönster.
Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Pressmeddelandet ger en första inblick i läget för landets arter, och några exempel på arter som det har gått bättre respektive sämre för. Ett flertal bilder visar och beskriver tillståndet för dessa arter. Dessutom förklaras vad en rödlista är.
Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten, visar slutrapporten från en unik studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.
När ukrainska invånare återuppbygger sina liv efter frigörelsen från rysk ockupation är insatser som att återställa trädgårdar och röja minor i skog avgörande för invånarnas återhämtning – ändå förbises ofta sådana åtgärder. Det visar ny SLU-forskning.
Förstörda hem, översvämmad mark, förorenat vatten och skogar fyllda med odetonerade minor mötte invånare när de återvände till tre byar utanför
Är skogsmarken utarmad av skogsbruk och ökad trädtillväxt? Nej, enligt en ny studie har halterna av flera viktiga mineralnäringsämnen ökat i humuslagret under de senaste 40 åren. Orsaken tros vara minskat surt nedfall och upptransport av näringsämnen från mineraljorden.
För första gången har forskare i ett väldigt tidigt skede upptäckt angrepp av granbarkborre från luften, redan när angreppet endast drabbat ena sidan av trädstammen. Angreppen avslöjas av ljusreflektioner från barren. Upptäckten öppnar för effektivare bekämpning av barkborren.
En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det populära programmet "Den stora älgvandringen" fördjupar publikens relation till naturen. Trots att det är en digital naturupplevelse främjar programmet lugn, återhämtning och känslomässig närhet till det vilda.
