Universitetsdjursjukhuset: Öppet dygnet runt, årets alla dagar
Från den 30 mars har UDS smådjursavdelning öppet veckans alla dagar, dygnets alla timmar.
Från den 30 mars har UDS smådjursavdelning öppet veckans alla dagar, dygnets alla timmar.
SLU lanserar ett nytt naturvetenskapligt basår med grön profil för studenter som behöver komplettera sin utbildning. Basåret har en unik profil, med erfarna gymnasiepedagoger, mycket praktiska övningar och besök i skogar där SLU bedriver forskning. Ansökningen öppnar den 16 mars.
SLUs forskningsstation i Siljansfors, utanför Mora, har samma klimatläge som Oxberg. Här har snödjupet mätts ända sedan Vasaloppets början 1922. Snöläget har varit stabilt över åren och bara sjunkit cirka 5 cm i genomsnitt. Prognosen för snödjupet den 1 mars, dagen då årets Vasalopp körs, är att vi kan se fram emot cirka 40 cm snödjup, även i år!
Trots årtionden av utsläpp och övergödning har träden i nordliga barrskogar en minskande tillgång på kväve. Detta hänger ihop med en ökande koldioxidhalt i atmosfären, visar nu forskare från SLU i en artikel i Nature. Svaret har de fått tack vare ett unikt arkiv, undangömt i källaren.
En mångmiljonsatsning på en nationell forskningsarena för skogen lanseras nu inom forskningsprogrammet Wallenberg Initiatives in Forest Research, WIFORCE, vid SLU och Umeå universitet. Arenan samlar avancerad dataanalys och experimentell fältforskning som stärker framtidens hållbara skogsskötsel.
Förr var Spanien de svenska grågässens favoritplats på vintern. I dag stannar de skånska gässen hos oss året runt, och de flesta som häckar längre norrut nöjer sig med att flytta till Danmark, Tyskland eller Nederländerna. Förändringar i klimat och jordbruk har gett grågässen ett nytt flyttmönster.
Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Pressmeddelandet ger en första inblick i läget för landets arter, och några exempel på arter som det har gått bättre respektive sämre för. Ett flertal bilder visar och beskriver tillståndet för dessa arter. Dessutom förklaras vad en rödlista är.
Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten, visar slutrapporten från en unik studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.
När ukrainska invånare återuppbygger sina liv efter frigörelsen från rysk ockupation är insatser som att återställa trädgårdar och röja minor i skog avgörande för invånarnas återhämtning – ändå förbises ofta sådana åtgärder. Det visar ny SLU-forskning.
Förstörda hem, översvämmad mark, förorenat vatten och skogar fyllda med odetonerade minor mötte invånare när de återvände till tre byar utanför
Är skogsmarken utarmad av skogsbruk och ökad trädtillväxt? Nej, enligt en ny studie har halterna av flera viktiga mineralnäringsämnen ökat i humuslagret under de senaste 40 åren. Orsaken tros vara minskat surt nedfall och upptransport av näringsämnen från mineraljorden.
För första gången har forskare i ett väldigt tidigt skede upptäckt angrepp av granbarkborre från luften, redan när angreppet endast drabbat ena sidan av trädstammen. Angreppen avslöjas av ljusreflektioner från barren. Upptäckten öppnar för effektivare bekämpning av barkborren.
En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det populära programmet "Den stora älgvandringen" fördjupar publikens relation till naturen. Trots att det är en digital naturupplevelse främjar programmet lugn, återhämtning och känslomässig närhet till det vilda.
Den invasiva lövplattmasken, PFAS i bekämpningsmedel och AI i skogsbruket. Det är några av de ämnen som ska diskuteras under växtskyddskonferensen vid SLU i Alnarp 12–13 november. I fokus står hållbara produktionssystem, praktiska erfarenheter och hantering av nya skadegörare, sjukdomar och ogräs.
SLU har lanserat en unik karta som visar fodertillgången för älg och hjort i Sverige. Med kartan hoppas forskarna kunna bidra till att minska skogsskador och stödja viltförvaltning genom att visa var viktiga trädslag finns och deras beteshöjd.
Björkar återhämtade sig bättre än väntat från lätta till måttliga betesskador. Och hårdare gallring gav grövre stammar hos kvarvarande träd. Det är några av resultaten i Andis Zvirgzdins doktorsavhandling från SLU.
Grönt kulturarv®-sortimentet utökas med fyra nya sorter. Nyheterna består av en ros och tre pelargoner. Sorterna är insamlade i Halland, Uppland, Blekinge och Norrbotten. Sorterna har valts ut för att bevaras i Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter, placerad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Det är svårt, eller omöjligt, att nå flera av målen inom älgförvaltningen. Det visar en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det beror på en kombination av ambitiösa mål, klimatförändringar och att jägarna inte går med på att sänka älgstammen ytterligare.
Välkommen att lyssna på SLU:s nya hedersdoktorer fredag 3 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och ger spännande inblickar i allt från munhälsa hos djurparksdjur till landskapsförvaltning. Föreläsningarna sänds även via webben och kommer att kunna ses i efterhand.
Varifrån får växande skogar egentligen det kväve de behöver efter en skogsbrand? I en internationell studie ledd av SLU har forskare undersökt kvävetillväxten i brandutsatta boreala skogsområden. Och resultaten pekar på ett stort mysterium.
Från ett bortryckt tomatblad som hamnar på marken växer det ibland ut rötter, medan det i andra fall bildas sårläkningsvävnad. En SLU-ledd studie visar nu att det är vattentillgången som styr bladets öde vid en sådan skada, något som till stor del har förbisetts i tidigare forskning.