Gå direkt till innehåll
Två sätt att sköta gamla soptippar

Pressmeddelande -

Två sätt att sköta gamla soptippar

Det finns två sätt att låta gamla soptippar åldras. Idag lämnar vi dem ifred och låter nedbrytningen ta den tid den tar. En avhandling av Monica Östman från SLU tyder dock på att det på längre sikt kan vara skonsammare för miljön att påskynda åldrandet.

I Sverige finns tusentals soptippar från tiden då reglerna för vad som fick hamna på tippar var mindre strikta än de är i dag. De flesta av dessa tippar är nedlagda och massorna av hushållsavfall, skrot, industriavfall och annan bråte har täckts över med lera. Nedbrytningsprocesserna under lertäcket har dock inte avstannat. Vi vet att det lakas ut metaller från åldrande tippar och att det under en ganska lång period pyser ut växthusgaser (metan och koldioxid) i takt med att det organiska materialet bryts ned.

Monica Östmans avhandling handlar om vilket hot dessa tippar utgör mot miljön. Det hon har undersökt är de kemiska processerna i en gammal soptipp, framför allt i vilken utsträckning organiskt material kan binda och stabilisera metaller. Avfallet genomgår en ständigt pågående biologisk, kemisk och fysisk omvandling, och under en ganska lång period råder syrefria förhållanden i tippen. På lång sikt kommer materialet dock att långsamt syresättas. Det organiska materialet humifieras då det åldras och bryts delvis ned av syret och vad som händer då har Monica Östman simulerat i laboratoriemiljö, med prover från olika djup av en av Sveriges största soptippar, Högbytorp i Upplands-Bro kommun.

Undersökningarna visar att förmågan att kvarhålla metaller ökar med stigande ålder. I framtiden kan det därför bli aktuellt att påskynda nedbrytningen av organiskt material genom syresättning av de inre delarna av tipparna. Då kan det snabbt åstadkommas gynnsamma förhållanden som förhindrar att metaller läcker ut. Inledningsvis får man ett tillfälligt ökande metalläckage, men på längre sikt kommer det troligen att avta. Trots detta går det inte komma ifrån att våra gamla tippar måste övervakas under mycket lång tid framåt, för att kontrollera deras miljöpåverkan.

----------------------

Forskingsingnejör Monica Östman, enheten för biogeokemi vid institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar sin avhandling Ageing landfills - development and processes.

Tid: Fredag den 21 november 2008, kl. 09.00
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Førsteamanuensis Elin Gjengedal, Institutt for plante- og miljøvitenskap, Universitetet for miljø- og biovitenskap, Ås, Norge

Mer information:
Monica Östman, tel. 018-67 12 27, monica.Ostman@mark.slu.se  

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001861/  

Pressbilder (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges):

Laboratoriestudier gjordes med avfall som borrades upp från olika djup i tippen i Högbytorp (Foto: Monica Östman)
* http://www2.slu.se/aktuellt/2008/pressbilder/MonicaOstman/borrning.jpg  

* http://www2.slu.se/aktuellt/2008/pressbilder/MonicaOstman/nedbrutet_avfall.jpg  

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102

 

Ämnen

Kontakter

David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.