Uthålligt jordbruk - ett vagt begrepp blir tydligt i ny avhandling

I ett uthållighetsperspektiv har svenskt jordbruk genomgått flera faser sedan 1800-talet, och befinner sig idag på en låg, men uppåtgående nivå. Detta visar Basim Saifi i en doktorsavhandling från SLU. Hans analys visar också att en framtida stark inriktning mot uthållighet skulle kräva ett stort kommunalt inflytande på jordbruket. Uthållighet är ett honnörsord i den miljöpolitiska diskussionen, men begreppet är otydligt. För att begreppet ska vara användbart är det nödvändigt att förstå det i relation till ett visst samhälle under en bestämd tid, menar Basim Saifi. Det är också viktigt att de indikatorer som används för begreppet uthållighet är tydliga ? de ska vara lätta att förstå och de ska också kunna mätas av lantbrukare och andra aktörer på lokal nivå. Huvudtemat i Basim Saifis doktorsarbete har därför varit att utveckla en metod som gör det möjligt att förstå och analysera uthållighet inom jordbruket. Det redskap han har tagit fram är en ?koevolutionär modell?, där jordbruket utvecklas i samverkan både med samhället och med det ekologiska systemet. Modellen belyser komplexiteten i jordbruksutvecklingen och identifierar faktorer som gynnar respektive missgynnar en utveckling mot en ökad grad av uthållighet. Med utgångspunkt i denna modell har Saifi först fastställt tio principer, och därefter tio indikatorer, som kan bidra till att dagens svenska jordbruk utvecklas i en mer uthållig riktning. De viktigaste indikatorerna är hög biomassaskörd, växtföljd med vall och låg användning av mineralgödsel och bekämpningsmedel. Analysen visar att en ökad lokal samverkan mellan jordbrukare och kommunens invånare förmodligen är ett grundvillkor för att jordbruket ska bli uthålligt. Den starkare kopplingen mellan stad och landsbygd handlar framför allt om att en stor del av de livsmedel som konsumeras bör vara närproducerade och att växtnäringen i städernas avfall och avlopp ska återföras till jordbruket. Vid analyser är det viktigt att både uppmärksamma faktorer som priser och regelverk, som påverkar markanvändning och produktionsmetoder på kort sikt, och mer långsiktiga faktorer, som teknisk utveckling och värderingar. Koevolutionmodellen och indikatorerna på uthållighet har sedan använts för studier av jordbrukets utveckling i Sverige under 1900-talet, med Uppsala kommun som typfall. Basim Saifi utskiljer tre viktiga faser: * Ett nytt traditionellt jordbruk uppstod under 1800-talet i samband med olika förändringar i samhället. Det nya odlingssystemet utvecklades ytterligare under 1900-talets första kvartssekel och förmådde producera mycket mer mat än det gamla systemet, men ändå behålla en hög grad av uthållighet. * Under 1900-talets andra och tredje kvartssekel omvandlades det svenska jordbruket till ett modernt, industriellt system, kännetecknat av olika agro-ekologiska problem. Bland annat bröts resursflödet mellan tätorterna och jordbruket. * Enligt de indikatorer som användes var jordbrukets uthållighet hög under 1900-talets första kvartssekel, i ett läge av försämring under det andra och det tredje och slutligen låg, men i en förbättringsperiod, under det fjärde kvartsseklet. I en framåtsyftande del av avhandlingen visar Basim Saifi att jordbrukets uthållighet i Uppsala kommun skulle kunna förbättras avsevärt. Han presenterar också ett förslag på hur jordbruket, samhället och det agroekologiska systemet skulle kunna utvecklas i samverkan med varandra mot ett mer hållbart jordbruk. I en sådan utveckling skulle det vara nödvändigt att införa en organisation på kommunal nivå, med ett klart mandat att samordna och påverka jordbrukets utveckling i kommunen. Agronom Basim Saifi, vid institutionen för landsbygdsutveckling, SLU, försvarar fredagen den 1 oktober kl. 10.00 sin doktorsavhandling The sustainability of Swedish agriculture in a coevolutionary perspective. Disputationen äger rum i Sal O, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är professor Bo Wiman från Högskolan i Kalmar. Mer information: Basim Saifi, 018-67 26 91 E-post: Basim.Saifi@lag.slu.se Redigerat av : David Stephansson