Hundratusentals djur dödas varje år i trafiken. För grävlingarna är trafikhotet allvarligare än man tidigare trott. En ny avhandling vid SLU belyser konflikten mellan trafik och djur i Sverige samt visar modeller som förutsäger risken för viltolyckor.
Svampar kan hjälpa träd att ta upp näringsämnen från jorden. Länge har forskare även trott att svamp kan vittra sten, och på så sätt frigöra näringsämnen till marken. SLU-forskaren Anna Rosling har nu hittat spår efter svamptrådar i marmor.
Svenska artprojektet vid ArtDatabanken, SLU Uppsala, delar ut 6,8 miljoner kronor till forskning om arter under 2004. Nu har turen kommit till gallmyggor, glattsteklar och svampar som växer som parasiter på lavar. Åtskilliga nya arter lär upptäckas.
Tallmätaren är en fjäril som äter tallbarr. Arten är en fruktad skadegörare och angrep år 1996 ett stort skogsområde i Västergötland. Jan Cedervind, SLU, har studerat hur angreppet har påverkat tallskogen.
Massförökning av gran med de bästa generna kan förverkligas genom kloning av fröembryon. Om metoden automatiseras, kan så kallad somatisk embryogenes bli ett kraftfullt verktyg för framtida virkesproduktion. Det presenterar Karl-Anders Högberg i sin avhandling vid SLU.
Ett avgörande steg för transport inuti en cell är sammansmältning av membran med olika ursprung. Mattias Öyen, SLU, har studerat speciella SNARE-proteiner som drar ihop membranen och får dem att smälta samman. Han visar att proteinerna är mer specifika än vad som tidigare varit känt.
De gener som spelar en viktig roll i regleringen av vedbildningen i träd har kartlagts i en avhandling vid SLU i Umeå.
Omkring hälften av det kadmium vi får i oss via livsmedel kommer från spannmålsprodukter. Gunilla Eklund, SLU, har studerat tillgängligheten av kadmium i barnmat hos nyfödda råttungar, griskultingar och i odlade tarmceller från människa. Kadmium är en miljöförorening som ansamlas i njurarna under hela livet vilket kan leda till nedsatt njurfunktion. Livsmedel är, efter rökning, den största exp
Utbilda mer för att skapa positiv attityd till naturvård och använd välkända arter som indikatorer på skyddsvärd skog. Helen Uliczka, SLU, ger i sin avhandling förslag på förbättringar för mer effektiv naturvård i skogen.
Genom att knocka två gener i muddermossa, har Mattias Thelander vid SLU, visat att ett enzym (Snf1/AMPK) som styr energianvändning i djur och svampar också är viktigt för växters anpassning till begränsad energitillgång. Enzymet tycks fungera som en central termostat för energianvändning i alla högre organismer.
Efter att ha varit stängd under nästan ett år öppnar stordjurskliniken, ”hästakuten”, igen den 10 november. Detta innebär att akut sjuka hästar, efter remiss från veterinär, åter kan tas emot efter kontorstid på kvällar och helger fram till kl 22.00.
SLU-entomologer har utvecklat ett nytt giftfritt plantskydd mot snytbaggar. Conniflex kan komma att ersätta insektsgiftet permetrin och de nya varianter av gift som Kemikalieinspektionen godkänt för användning som plantskydd. Efter många års debatt mellan skogsbruk, naturvårdsorganisationer och skogsarbetarfack, förbjuds permetrin efter årsskiftet. De insektsgift som får användas av skogsbruk