I en SLU-avhandling visar Chandrawathani Panchadcharam att en blodsugande magmask som parasiterar på får och getter har blivit resistenta mot avmaskningsmedel i Malaysia. En alternativ metod för att kontrollera parasiterna är larvätande svampar. Den stora löpmagmasken Haemonchus contortus är en sjukdomsframkallande, blodsugande parasit hos får och get som bland annat bekämpas med avmaskningsme
I Kenya använder småbönder idag bark, rötter och blad av olika medicinalväxter för att bota sina får mot en fruktad magmask. Men vissa av dessa växter är långsamväxande träd och buskar, som ofta måste huggas ner vid skörden. Nu visar John B. Githiore i sin avhandling vid SLU att många medicinalväxter är verkningslösa, och växtskövlingen är därför helt onödig. Den stora löpmagmasken (Haemonchus
Med dagens snabba datorer och avancerade programvaror kan man på några minuter ta fram förslag till hur bärigheten i skogsbilvägnätet kan ökas till lägsta kostnad. Datoroptimering innebär såväl kostnads- som tidsbesparingar för skogsföretagen, vilka ofta får problem med virkestransporterna under tjällossning och perioder med ihållande regn. Det framgår av en doktorsavhandling vid SLU i Umeå, f
Det finns en allmän uppfattning om att skogsbrukets framfart, med selektiva avverkningar och föryngringar samt kemisk och mekanisk bekämpning av lövträd, har lett till att vi idag har färre lövträd och en mindre andel lövskog i Norrland än någonsin förut. Tidigare historiska studier har dock antytt att så kanske inte är fallet. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå har jägmästare Erik Hellberg und
Ulf Svensson får ArtDatabankens naturvårdspris 2004. Priset delades ut på fredagen av miljöminister Lena Sommestad vid ArtDatabankens konferens Flora- och Faunavård 2004 på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Ulf Svensson är jurist, diplomat och miljöförhandlare med många års erfarenhet av internationellt arbete inom hela det breda miljövårdsområdet. Han är en doldis, men han har
Att göra en akvarell av en föreläsning i mikrobiologi kan öka förståelsen av lektionens innehåll. Det menar Ylva Dahlman som har ägnat sitt doktorsarbete vid SLU åt att studera hur studenter förbättrar sin ämnesförståelse och problemlösande förmåga genom att arbeta med bilder. Ylva Dahlman är arkitekt och adjunkt i formlära vid SLU:s institution för landskapsplanering Ultuna. Hon tar i sitt do
I en doktorsavhandling har Maria Israelsson, SLU i Umeå, undersökt bildandet av växthormonet gibberellin (GA) och dess roll i regleringen av stamtillväxt i träd. Som modellsystem har Populus tremula x tremuloides (hybridasp) använts, vilken man med relativt enkla metoder kan transformera och därmed erhålla transgena träd. För att bättre förstå hur bildandet av GA går till har hon separat öve
När kor ska kalva försämras deras immunförsvar. Djurens utfodring spelar här en viktig roll. För att kontrollera djurens behov av vitamin E och selen kan ett blodprov före kalvning ge värdefull information. Det har Guillermo Meglia vid SLU kommit fram till i sitt doktorsarbete. Han fann också att om extra tillskott av vitamin E behövs är naturligt vitamin E den bästa källan. Mjölkkornas immunf
Vattenbufflar som är vanliga i Asien kan likaväl som svenska kor mjölkas med maskin, enligt ett doktorsarbete vid SLU. Vattenbufflarnas juver ser dock annorlunda ut och djuren är mer lättstörda än vanliga kor. För att få ut mesta möjliga mjölk vid maskinmjölkning måste därför både teknik och rutiner anpassas. Vattenbufflar används mest för mjölkproduktion och som dragdjur. De är vanliga som
Hur ser man bäst till att EU:s agrara miljöstödspolitik går från ord till handling? Anders Larsson vid SLU i Alnarp menar att det bör ske i närmare dialog med jordbrukarna. Mer pengar är inte tillräckligt. En förbättrad demokrati på olika nivåer skulle i stället kunna öka miljöpolitikens effektivitet. När jordbrukslandskapet ska planeras måste man ta hänsyn till enskilda markägare och brukare.
Urinvägsinfektion botas med antibiotika, men resistenta bakteriestammar blir allt vanligare. Nu har Jenny Berglund vid SLU kartlagt de hårliknande utskott som bakterierna använder för att häfta fast vid urinblåsans celler. Kunskaperna om det protein som sitter i spetsen på utskotten öppnar vägen för nya typer av botemedel. Förhoppningsvis går det att ta fram ämnen som blockerar bakteriernas vidhäf
Nya rön från Svenska Vildbiprojektet* visar att ekologiska gårdar och ett omväxlande jordbrukslandskap gynnar förekomsten av hum-lor. Denna miljövinst beror på större och jämnare blomrike-dom samt fler bomöjligheter. Humlorna är våra viktigaste pollinatörer av grödor och flora. Många av de pollinerande insekterna, inklusive humlorna, minskar oroväckande i Sverige och övriga Västeuropa. Dagens