Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Stora klassklyftor präglade svensk mjölkboskap under industrialiseringen

    Inflyttningen till städer och samhällen under Sveriges industrialisering skapade en helt ny marknad för mejerivaror. Detta ledde till en markant standardhöjning för mjölkboskapen, som behövde god skötsel för att ge ett överskott på mjölk. Alla kor tog dock inte del av denna nyordning. Hos Sveriges fattiga fortsatte korna att leva under mycket knappa förhållanden. Om kor och människor på torp och h

  • Skogsgödsling kan bromsa växthuseffekten

    Försök med intensivgödsling visar att en granskog i Västerbotten kan mer än tredubbla sin tillväxt, om träden får fri tillgång till samtliga växtnäringsämnen. Detta påverkar skogens funktion som kolsänka positivt. Skogsgödsling kan med andra ord bidra till att bromsa den globala uppvärmningen. Det här visar forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå och Alnarp. Forskningsresultate

  • Hur skall maten räcka till i u-länderna?

    CGIAR är världens största offentligt finansierade och samordnade organisation med uppgift att genom forskning och utbildning ”ge och samverka med u-länderna för att höja livsmedelsproduktionen och bygga nationell kapacitet att hantera en uthållig livsmedelsförsörjning och ett hållbart naturresursutnyttjande”. Hur kan vi öka ett svenskt deltagande och hur kan vi samverka mer i CGIAR? Frågan dis

  • Snabbare kompostering med mer luft

    Storskalig kompostering av källsorterat avfall har blivit allt vanligare under senare år. På många platser har anläggningarna dessvärre fungerat dåligt, med luktproblem som följd. Nu kommer en avhandling från SLU som visar att komposteringen går betydligt snabbare om man tillför mer luft i början av processen. Om matavfall blandas in i ordentliga mängder färdig kompost minskar risken för att det l

  • Livsmedelssäkerhet och fattigdomsbekämpning

    Vid FN-mötet i Johannesburg 2000 fattades beslut om milleniummål. Ett av de mest fokuserade handlar om att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Men vad händer nu inom t ex jordbruket? Hur tar vi oss an livsmedelssäkerhet och fattigdomsbekämpning? Frågorna är centrala för CGIAR, världens största offentligt finansierade och samordnade organisation med uppgift att genom forskning och ut

  • Bättre lekplatser – ny satsning på barns och ungas utemiljö

    Barns utomhusmiljö ska vara en utmaning som väcker lust och nyfikenhet. Barn utvecklas, bearbetar och lär sig saker genom lek. Därför är leken livsviktig. Från och med år 2006 får Movium* det nationella samordningsansvaret för kunskapsutveckling och kunskapsspridning som rör barns och ungas utemiljöer. Regeringen satsar därför 1 miljon kronor per år på att finansiera detta samordningsansvar.

  • Svensk stadsplanering under stormaktstiden utan motstycke i Europa

    En så omfattande stadsplanering som i det svenska stormaktsväldet fanns ingen annanstans i det dåtida Europa. För att hitta något motsvarande får man gå till de europeiska kolonierna i Sydamerika och Fjärran Östern. Fortfarande sätter det som gjordes då sin prägel på de flesta av Sveriges och Finlands äldre städer. Om detta kan man läsa i en doktorsavhandling från SLU av Nils Ahlberg. Sverige

  • Vissa Campylobacter värst på sommaren

    Campylobacter är en bakterie som är vanlig hos slaktkycklingar och som orsakar svåra matförgiftningar hos människa. I en doktorsavhandling från SLU visar Helena Höök att det är vissa genotyper av bakterien som orsakar de flesta sjukdomsfallen under sommar och tidig höst. Om man kunde knyta dessa sjukdomsfall till någon speciell smittkälla under denna period skulle de förebyggande åtgärderna kunna

  • Klöver självförsörjande på kväve även om vallarna gödslas

    Foderbaljväxter som klöver och lusern kan fixera kväve från luften med hjälp av kvävefixerande bakterier. Nu visar en avhandling från SLU att dessa växter är nästan helt självförsörjande på kväve när de samodlas med gräs. Om vallarna gödslas med kväve är det gräset som tar hand om merparten av gödselkvävet. Baljväxter kan leva i symbios med speciella markbakterier som kan omvandla luftens kväv

  • Många fallgropar när intressegrupper ska samverka

    När olika intressegrupper ska samverka för att lösa gemensamma problem kan det vara svårt för aktörerna att frigöra sig från traditionella sätt att arbeta. Detta visar Lotten Westberg från SLU i en avhandling med exempel från livsmedelssektorn. Många medverkande saknade också tillit till aktörer med andra perspektiv. Detta begränsade både deras egna och andra aktörers möjligheter att lära, och beg

  • Mykorrhizasvamp i åkermark – en underutnyttjad resurs?

    Många förknippar nog mykorrhiza med matsvamp som lever i symbios med trädrötter, men det finns mykorrhiza också i åkermark. I en avhandling från SLU visar Johanna Sjöberg från SLU att mykorrhizasvamp är allmänt förekommande i både åker- och ängsmark, från Skåne till Norrbotten. Undersökningarna visar också att mykorrhiza i viss mån kan skydda korn från angrepp av en utsädesburen svampsjukdom.

  • Som man gallrar får man skörda - nya rön om skötsel av granskog

    När en granskog gallras förändras betingelserna för de träd som lämnas kvar. Nu kommer en doktorasavhandling från SLU som visar hur den framtida skogens sammansättning av klena och grova stammar påverkas av hur hårt man gallrar och om man främst gallrar bort stora eller små träd. Trädens avsmalning påverkas också av gallringen. Den som vill ha rotstockar med liten avsmalning ska till exempel inte

Visa mer