- symposium i Alnarp den 2 november arrangerat av Skåneländska Gastronomiska Akademien och SLU Alnarp. Se och smaka en fullständigt unik samling av rotfrukter - här finns rariteter och sällsyntheter som förtjänar att återupptäckas men även många av de exotiska rotsakerna som blir allt vanligare. Du får bland annat möta våra tre stora kockar Thomas Drejing, Kronovalls slott, Stefan Holmst
David Stephansson David.Stephansson@adm.slu.se Tel: 018-671492 Mobil: Fax: 018-671700 Inflyttningen till städer och samhällen under Sveriges industrialisering skapade en helt ny marknad för mejerivaror. Detta ledde till en markant standardhöjning för mjölkboskapen, som behövde god skötsel för att ge ett överskott på mjölk. Alla kor tog dock inte del av denna nyordning. Hos Sver
Internationalisering inom högre utbildning är ett av huvudmålen i Bolognaprocessen. Kvalitet och attraktiva utbildningar är andra. Under två dagar, torsdag och fredag den här veckan, kommer representanter för fem olika lantbruksuniversitet i Europa att diskutera gemensamma utbildningssatsningar på SLU i Uppsala. Sedan några år tillbaka samarbetar SLU med sina systeruniversitet i Köpenhamn, Hoh
Inflyttningen till städer och samhällen under Sveriges industrialisering skapade en helt ny marknad för mejerivaror. Detta ledde till en markant standardhöjning för mjölkboskapen, som behövde god skötsel för att ge ett överskott på mjölk. Alla kor tog dock inte del av denna nyordning. Hos Sveriges fattiga fortsatte korna att leva under mycket knappa förhållanden. Om kor och människor på torp och h
Försök med intensivgödsling visar att en granskog i Västerbotten kan mer än tredubbla sin tillväxt, om träden får fri tillgång till samtliga växtnäringsämnen. Detta påverkar skogens funktion som kolsänka positivt. Skogsgödsling kan med andra ord bidra till att bromsa den globala uppvärmningen. Det här visar forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå och Alnarp. Forskningsresultate
CGIAR är världens största offentligt finansierade och samordnade organisation med uppgift att genom forskning och utbildning ge och samverka med u-länderna för att höja livsmedelsproduktionen och bygga nationell kapacitet att hantera en uthållig livsmedelsförsörjning och ett hållbart naturresursutnyttjande. Hur kan vi öka ett svenskt deltagande och hur kan vi samverka mer i CGIAR? Frågan dis
Storskalig kompostering av källsorterat avfall har blivit allt vanligare under senare år. På många platser har anläggningarna dessvärre fungerat dåligt, med luktproblem som följd. Nu kommer en avhandling från SLU som visar att komposteringen går betydligt snabbare om man tillför mer luft i början av processen. Om matavfall blandas in i ordentliga mängder färdig kompost minskar risken för att det l
Vid FN-mötet i Johannesburg 2000 fattades beslut om milleniummål. Ett av de mest fokuserade handlar om att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Men vad händer nu inom t ex jordbruket? Hur tar vi oss an livsmedelssäkerhet och fattigdomsbekämpning? Frågorna är centrala för CGIAR, världens största offentligt finansierade och samordnade organisation med uppgift att genom forskning och ut
Barns utomhusmiljö ska vara en utmaning som väcker lust och nyfikenhet. Barn utvecklas, bearbetar och lär sig saker genom lek. Därför är leken livsviktig. Från och med år 2006 får Movium* det nationella samordningsansvaret för kunskapsutveckling och kunskapsspridning som rör barns och ungas utemiljöer. Regeringen satsar därför 1 miljon kronor per år på att finansiera detta samordningsansvar.
En så omfattande stadsplanering som i det svenska stormaktsväldet fanns ingen annanstans i det dåtida Europa. För att hitta något motsvarande får man gå till de europeiska kolonierna i Sydamerika och Fjärran Östern. Fortfarande sätter det som gjordes då sin prägel på de flesta av Sveriges och Finlands äldre städer. Om detta kan man läsa i en doktorsavhandling från SLU av Nils Ahlberg. Sverige
Campylobacter är en bakterie som är vanlig hos slaktkycklingar och som orsakar svåra matförgiftningar hos människa. I en doktorsavhandling från SLU visar Helena Höök att det är vissa genotyper av bakterien som orsakar de flesta sjukdomsfallen under sommar och tidig höst. Om man kunde knyta dessa sjukdomsfall till någon speciell smittkälla under denna period skulle de förebyggande åtgärderna kunna
Foderbaljväxter som klöver och lusern kan fixera kväve från luften med hjälp av kvävefixerande bakterier. Nu visar en avhandling från SLU att dessa växter är nästan helt självförsörjande på kväve när de samodlas med gräs. Om vallarna gödslas med kväve är det gräset som tar hand om merparten av gödselkvävet. Baljväxter kan leva i symbios med speciella markbakterier som kan omvandla luftens kväv