- Marken är viktig för hälften av de sexton svenska miljömålen. Det är avgörande att livsnödvändiga ekosystem bevaras och att man samtidigt har kvar produktionsförmågan. Det konstaterade SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse när hon inledde gårdagens Markdag på Ultuna. Där belystes nio av miljömålen med varsitt föredrag. Markdagen arrangerades för sjunde året av SLU:s institution för skoglig m
Carin Wrange Carin.Wrange@adm.slu.se Tel: 018-67 26 40 Mobil: 070-247 84 22 Fax: 018-67 35 24 Flygburen laserskanning i skoglig planering är en lovande teknik. Nu samlar forskare vid SLU in data i stor skala kring vattendraget Krycklan i Vindelns kommun. – Vi har framgångsrikt testat flygburen laserskanning på mindre skogsfastigheter i södra Sverige, men nu går vi över och gör ett sto
Nora Adelsköld Nora.Adelskold@adm.slu.se Tel: 018-67 17 07 Mobil: Fax: 018-67 35 24 Virus på jordbruksgrödor kan ge upphov till stora skördeförluster, missväxt och svält. Kassavamosaikvirus har t.ex. orsakat fler dödsfall än ebolavirus och fågelinfluensa tillsammans genom att slå ut den livsviktiga odlingen av kassava i delar av Afrika. Kontrollen av virussjukdomar är beroende av att
Nora Adelsköld Nora.Adelskold@adm.slu.se Tel: 018-67 17 07 Mobil: Fax: 018-67 35 24 Biobränsle från skog och åker är i praktiken koldioxidneutrala. Detta har Göran Ågren och Riitta Hyvönen-Olsson vid SLU kommit fram till i sina beräkningar av kolets kretslopp. Biobränslen kan produceras på åkermark som energigrödor (raps och rörflen), som skördas varje år, eller energiskog, som skörd
Nora Adelsköld Nora.Adelskold@adm.slu.se Tel: 018-67 17 07 Mobil: Fax: 018-67 35 24 Jordgubbar har tidigare visat sig ha en god antioxidativ verkan jämfört med många andra frukter och bär. I en ny studie vid institutionen för växtvetenskap, SLU, har Marie Olsson och hennes kollegor funnit klara samband mellan mängden antioxidanter i extrakt av jordgubbar och den cancerhämmande effekte
Flygburen laserskanning i skoglig planering är en lovande teknik. Nu samlar man in data i stor skala kring vattendraget Krycklan i Vindelns kommun. – Vi har framgångsrikt testat flygburen laserskanning på mindre skogsfastigheter i södra Sverige, men nu går vi över och gör ett storskaligt försök på landskapsnivå, säger Jörgen Wallerman vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik
Flera av Uppsalas lekplatser har för höga halter av bly, kvicksilver och arsenik i marken. Detta behöver dock inte innebära en hälsorisk för barn som leker där, även om de får i sig jord. Dagens riktvärden bygger på att all metall i jord tas upp i kroppen, men en avhandling från SLU visar att det ofta bara rör sig om en mindre del av metallinnehållet. - Det är viktigt att titta på realistiska s
Efter den sandinistiska revolutionen i Nicaragua 1979 inleddes förhandlingar mellan svenska och nicaraguanska myndigheter om svenskt stöd i återuppbyggnadsarbetet. Det har nu gått 25 år sedan ett ramavtal upprättades och ett forskningssamarbete påbörjades. SLU och Sarec, Sidas avdelning för u-landsforskning var de svenska parterna. Samarbetet har utvecklats i mycket positiv riktning. Varje
Årets akademiska högtid stundar nu vid SLU. 6-7 oktober kommer årets hedersdoktorer, jubeldoktorer samt SLU:s nya doktorer att hedras. Entreprenörskap, potatis, skogspolitik och insekter är några av temana för årets hedersdoktorsföreläsningar fredagen 6 september. Det blir totalt sex föreläsningar och de ges i Loftets hörsal, SLU, Ultuna. Se program nedan. Lördag 7 oktober kl. 15.30 är det
Renarna väljer sommarbete efter väder, insektsförekomst, beteskvalitet och mänsklig aktivitet vid fjällederna. Anna Skarin vid SLU har studerat hur renarna rör sig inom tre samebyar, och konstaterar att renarnas användning av sommarbetesområdet är varierad och beroende av årstid. Hon föreslår ett poängsystem för att kunna avgöra vilka områden som är värdefullast för renarna, så att olika intressen
Sven-Olov Bylund Sven-Olov.Bylund@adm.slu.se Tel: 090-786 82 29 Aspar som modifierats genetiskt för att öka tillväxten blev samtidigt förändrade kemiskt i sådan omfattning att de inte längre var lika smakliga för insekten pilglansbagge som vanliga aspar. Det visar resultaten av en av de första studierna av de ekologiska följderna med genetiskt modifierade träd. De genetiskt modifierade
Mikael Jansson mikael.jansson@adm.slu.se Tel: 018 67 14 56 Mobil: 0733 707 111 Fax: 018 67 35 24 Det har visat sig möjligt att syntetiskt framställa bitar av de äggviteämnen som utgör beståndsdelarna i den naturliga spindeltråden. Dessa delar har kunnat användas för att tillverka en konstgjord tråd som nu kan utnyttjas för att börja modellera nya reservdelar för människan. Det är en