Nu är det bevisat att träd använder gasen etylen för att styra vedtillväxten. Jonathan Love från SLU berättar i sin avhandling om den genetiska bakgrunden till denna mekanism och om helt nya möjligheter att förädla fram snabbväxande träd – träd som kan bli viktiga redskap i kampen mot klimatförändringarna.
När oljan tar slut kan jordbrukets maskiner drivas med biodrivmedel som produceras av biomassa från jordbruket själv. Serina Ahlgren vid SLU har också funnit att mineralkvävegödsel kan framställas utan fossila resurser.
För sju år sedan upptäcktes en helt ny sjukdom i nervsystemet hos hundar av rasen golden retriever. Symtomen drabbar rörelseförmågan och visar sig redan i valpåldern. En utförlig beskrivning av sjukdomen, som nedärvs på mödernet, finns nu i en avhandling av Karin Hultin Jäderlund från SLU.
Björnens popularitet har minskat under de senaste fem åren och närmar sig samma nivåer som för vargen. Det visar den undersökning som forskare från Institutionen för Vilt, fisk och miljö vid SLU har gjort.
Svenska artprojektets styrgrupp har beslutat att för 2010 dela ut 12,5 miljoner kronor till taxonomiska forsknings- och inventeringsprojekt. Av de 12,5 miljonerna (inklusive 35 procent overheadkostnad) hade 6,8 miljoner redan reserverats från tidigare ansökningsomgångar. Av totalt 19 ansökningar kunde 8 beviljas medel inom rådande budgetramar.
Bidrar ett varmare klimat till att skadeinsekterna blir fler och kan göra större skada? Nej, det behöver inte med nödvändighet bli så, menar forskaren Christer Björkman vid SLU. Många olika faktorer spelar roll, enligt forskning som presenterades på Skogskonferensen vid SLU 25-26 november.
En millimeterlång rundmask har under tio års tid skrämt upp det europeiska skogsbruket. Tallvedsnematoden upptäcktes första gången 1999 i Portugal dit den troligen förts via en båtlast från Asien. Hur Sverige arbetar för att hålla tallvedsnematoden på avstånd rapporterades om vid Skogskonferensen som hölls 25-26 november vid SLU i Uppsala.
En ny och aggressivare sort av skadesvampen törskate kan vara på väg söderut i landet. Det visar analyser av sporer som samlats in i samband med SLU:s riktade skogsskadeinventering av törskate.
Trädslaget ask har en osäker framtid i Sverige och flera andra europeiska länder. Svampen Chalara fraxinea förorsakar den så kallade askskottsjukan. Många askar har dött eller är döende. För den som vill plantera ask gäller det att välja friska plantor med rätt ursprung. Ny forskning kring sjukdomen rapporterades om vid Skogskonferensen som hålls 25-26 november vid SLU i Uppsala.
För att begränsa skadorna från barrträdens mest kostsamma skadegörare, snytbaggen, behövs nya metoder. Vid SLU har Snytbaggemodellen tagits fram för att ge prognoser för hur nyplantering av gran kommer att lyckas i verkligheten. Snytbaggen – ökande skador och nya åtgärder, var rubriken på ett av föredragen under Skogskonferensen 25-26 november vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala.
Rottickans arvsmassa är nu kartlagd. Det ger nya möjligheter att finna lösningar på det stora problemet med rotröta hos gran, som orsakas av rotticka. Det visar ny forskning som presenterades vid Skogskonferensen som hålls vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala 25-26 november.
Suget efter biobränsle kommer att förändra skogsskötseln. Med tätare ungskogar och ny teknik kan bioenergigallring bidra med nya lönsamma bränslevolymer till energiförsörjningen. Det skriver Dan Bergström i en avhandling från SLU.