Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Påsk och vår! Tips från SLU

    Vita ägg eller bruna? Ägg, lamm, lax och blåsippor. Här ges exempel på forskning och miljöanalys från SLU med anknytning till påsk och vår.

  • Kväveutlakning orsakas av arkéer

    Markens bakterier och arkéer kan omvandla ammonium till nitrit. Ella Wessén visar i sin doktorsavhandling från SLU att dessa två nitrifierande organismgrupper verkar föredra olika markmiljöer. Troligtvis är det arkeérna, inte bakterierna, som driver nitratutlakningen i marken.

  • Grundläggande studie av utsläpp av växthusgaser och ammoniak i djurstallar

    Utsläppen av ammoniak och växthusgaser från djurstallar påverkar klimatet, och gaser kan även besvära djur, djurskötare och grannar. För att kunna minska problemen behöver vi bättre kunskap om vad som styr utsläppens storlek i stallarna, och om detta berättar Ngwa Martin Ngwabie i en avhandling från SLU i Alnarp.

  • Skiktröntgen av stora djur nu möjlig vid UDS

    Universitetsdjursjukhuset (UDS) vid SLU i Uppsala blir först i Sverige med att kunna undersöka hästar med datortomografi, DT. Den avancerade tekniken att göra skiktröntgen finns nu på plats vid avdelningen för bilddiagnostik. Hittills har utrustningen vid UDS mest använts till att undersöka smådjur, främst hundar, men nu kan datortomografen också användas på häst.

  • Ryttarstjärnor blir professorer vid SLU

    Två etablerade världsstjärnor inom internationell ridsport, Kyra Kyrklund och Jan Jönsson, utnämns till adjungerade professorer i ridkonst vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). De kommer med sina kunskaper att ge hippologprogrammet vid SLU och Hästnäringens riksanläggningar, Flyinge och Strömsholm, ett ytterligare kliv framåt när det gäller kvalitet och inspiration.

  • Professor Per Friberg tilldelas utmärkelse för livslång gärning

    ECLAS (The European Council of Landscape Architecture Shools) är en organisation för universitetslärare- och –forskare med medlemmar från lärosäten i hela Europa.  Varje år delar organisationen ut utmärkelser för ”Lifetime Achievement”, ”Outstanding Educator”, ”Outstanding Research” och ”Outstanding student”.
    I år är det 90-årige professor emeritus Per Friberg, från Landskapsarkitektur vid SLU

  • Scenarier för kreativa diskussioner om framtiden

    Blir det huggsexa eller en balansakt mellan skogens alla värden i en framtid? Möjlig utveckling inom skogssektorn — det är vad Future Forests scenarier inom ramen för analys och syntes av skogliga system handlar om.

  • SLU-forskare leder internationellt analysnätverk

    SLU-forskaren Erik Bongcam-Rudloff leder ett internationellt nätverk som ska ta till vara och bearbeta alla de data som den nya DNA-sekvenseringstekniken får fram. Det kan ge ny förståelse för hur sjukdomar uppkommer.

  • Svårt minska emissionerna – fortsätt bruka torvjordarna!

    Sveriges odlade torvjordar försvinner från år till år och samtidigt avger de växthusgaser till atmosfären. Örjan Berglund konstaterar i sin doktorsavhandling från SLU att det enda som skulle kunna få bortodlingen att avstanna vore att sätta jordarna helt under vatten. Men eftersom emissionerna inte minskar genom att man endast överger jordarna vore det kanske klokast att fortsätta bruka dem.

  • Nya professorer föreläser - från virus till hållbara städer

    Vid SLU i Uppsala installeras i år åtta nya professorer. De föreläser på Ultuna den 31 mars och 1 april 2011. Senare i vår installeras ytterligare sex vid SLU i Alnarp. Ämnena för föreläsningarna rör sig från de små till de stora sammanhangen.

  • Hygien i djurbesättningar

    Varför finns det ett glapp mellan kunskap och praktik? Djur kan drabbas av smittsamma sjukdomar som påverkar djurvälfärden och produktionen negativt. Nu startar ett forskningsprojekt som undersöker svenska djurägares attityder i hygien- och smittskyddsfrågor. Det finns genomtänkta rutiner så att djurägare kan skydda sina djur mot många sjukdomar, men kunskapen används inte alltid praktiskt.

  • Mer utrymme, om kycklingar och kaniner får bestämma själva

    Ökad sjuklighet och beteendeförändringar är vanliga mått på överbeläggning i djuruppfödning, men redan långt innan sådana problem noteras kan djurtätheten vara betydligt högre än vad som är optimalt för djuren. Det visar Stephanie Buijs från SLU i en avhandling om slaktkycklingar och kaniner.

Visa mer