Svenska skogsbrukare lämnar regelmässigt träd och trädgrupper som naturhänsyn inom de områden som avverkas. Den sedan länge etablerade bilden av att detta skulle vara särskilt utmärkande för Sverige förändras av en rapport i det kommande numret av den vetenskapliga tidningen BioScience.
Naturligt störda sandmiljöer som är viktiga för många arter har minskat drastiskt under 1900-talet. Däremot finns stora möjligheter att göra om gamla sand- och grustäkter till livsmiljöer för konkurrenskänslig flora och fauna. Nu krävs bara att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter.
Den 12–13 juni hålls en exkursion i trakterna runt Vilhelmina inom ramen för projektet Baltic landscape. Detta internationella projekt ska visa goda konkreta exempel på hur t ex nyttjandeanspråk och markanvändningskonflikter kan hanteras lokalt.
Forskare, naturvårdare och alla naturintresserade får nu ett nytt verktyg för att hålla ordning på svenska artnamn. Allt är tillgängligt över internet via Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas.
Tjugo år efter konferensen Earth Summit i Rio de Janeiro efterlyser 17 forskare i ekologi från Nordamerika och Europa förnyade internationella ansträngningar för att hindra förlusten av biologisk mångfald som kan försämra naturens förmåga att tillhandahålla varor och tjänster som är livsviktiga för människans välbefinnande. En av dessa 17 forskare är David Wardle, SLU.
Världens samlade nordliga myr- och torvmarker har en kylande effekt på klimatet. Men den klimatförändring som nu pågår kan påverka myrmarkernas vattenbalans så att de istället får en värmande effekt. Det menar SLU-forskaren Mats Nilsson. Det är främst kärren som plötsligt kan bli kolkällor när vattenbalansen når ett visst tröskelvärde.
Med laserskanning har både skogsbruk och naturvård fått ett nytt och effektivt redskap för inventering och planering. Eva Lindberg vid SLU har vidareutvecklat metoderna för mätning av vegetationens olika skikt.
En arts livskraftighet i en viss miljö har tidigare varit svår att mäta. Men nu har Alejandro Ruete vid SLU utvecklat en skattningsmetod som tar hänsyn till dataosäkerhet, naturlig variation och naturens hierarkiska struktur.
Mockning i hästboxar och tömning av skottkärror på gödselstackar är arbetsmoment som bidrar till att belastningsbesvär är vanliga hos stallpersonal. Stallarbetet har inte förändrats särskilt mycket på hundra år, och det finns möjligheter till både ergonomiska förbättringar och förebyggande insatser. Det visar Lotta Löfqvist i en avhandling från SLU.
SLU Skara Campus är en av de viktigaste platserna för utveckling av de gröna näringarna i Sverige. Här finns forskning i världsklass och resultaten omsätts för att komma till praktisk användning. Forskare, studenter och entreprenörer från flera av organisationerna på campusområdet samlas 2 till 3 juni på "På Landet festival", Axevalla travbana. De berättar vad som sker inom respektive näring.
Nettoimporten av jordbruksprodukter till Europa är stor, omräknat till odlingsbar mark handlar det om 35 miljoner hektar odlingsmark som ligger utanför Europas gränser. Forskningsplattformen Framtidens lantbruk har bjudit in Christine Watson till ett lunchseminarium, hon menar att Europas jordbruk kan bli miljömässigt och långsiktigt hållbart med ökat bruk av växtföljd och mer baljväxtodling.
Grannar är mer negativa till kemisk bekämpning än lantbrukare i tätortsnära jordbruksområden, och skillnaden är mer utpräglad i Mälardalen än i Skåne. Samtidigt använder grannarna lika ofta bekämpningsmedel i den egna trädgården som lantbrukarna gör. Det visar Ahmed Nur i en avhandling från SLU. Han visar också att insektsbekämpning i raps kan minska mängden skadeinsekter i närliggande trädgårdar.