Övergödning av sötvatten är ett globalt problem - speciellt i Europas kraftigt förändrade kulturlandskap - men dess effekter på ekosystemens funktion på olika skalor är dåligt kända. I en ny internationell studie, där bl a forskare från Sveriges lantbruksuniversitet deltagit, presenteras nya rön. Studien presenteras i tidskriften Science.
Ålbeståndet är i dåligt skick. En ny utvärdering, gjord av Willem Dekker, forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) visar att lämpliga skyddsåtgärder har genomförts i Sverige, men också att återhämtningen kommer att ta många år till.
Biogas bildas när organiskt avfall bryts ner utan syre med hjälp av olika mikroorganismer. Det sista steget i omvandlingen till metan kan dock hämmas om avfallet är proteinrikt. Maria Westerholm har i sitt doktorsarbete vid SLU funnit två nya mikrober som kan ha stor betydelse för biogasproduktion med sådant material.
Torsken i östra och västra Östersjön forsätter att återhämta sig. Även andra fiskbestånd visar nu positiva tecken. Det är Internationella Havsforskningsrådets rådgivande kommitté, som ger råd för hur fiskbestånden i Östersjön bör förvaltas under 2013. Råden är ett centralt underlag för de beslut om fiskekvoter som EU:s ministerråd tar i slutet av året.
Svenska skogsbrukare lämnar regelmässigt träd och trädgrupper som naturhänsyn inom de områden som avverkas. Den sedan länge etablerade bilden av att detta skulle vara särskilt utmärkande för Sverige förändras av en rapport i det kommande numret av den vetenskapliga tidningen BioScience.
Naturligt störda sandmiljöer som är viktiga för många arter har minskat drastiskt under 1900-talet. Däremot finns stora möjligheter att göra om gamla sand- och grustäkter till livsmiljöer för konkurrenskänslig flora och fauna. Nu krävs bara att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter.
Den 12–13 juni hålls en exkursion i trakterna runt Vilhelmina inom ramen för projektet Baltic landscape. Detta internationella projekt ska visa goda konkreta exempel på hur t ex nyttjandeanspråk och markanvändningskonflikter kan hanteras lokalt.
Forskare, naturvårdare och alla naturintresserade får nu ett nytt verktyg för att hålla ordning på svenska artnamn. Allt är tillgängligt över internet via Dyntaxa – Svensk taxonomisk databas.
Tjugo år efter konferensen Earth Summit i Rio de Janeiro efterlyser 17 forskare i ekologi från Nordamerika och Europa förnyade internationella ansträngningar för att hindra förlusten av biologisk mångfald som kan försämra naturens förmåga att tillhandahålla varor och tjänster som är livsviktiga för människans välbefinnande. En av dessa 17 forskare är David Wardle, SLU.
Världens samlade nordliga myr- och torvmarker har en kylande effekt på klimatet. Men den klimatförändring som nu pågår kan påverka myrmarkernas vattenbalans så att de istället får en värmande effekt. Det menar SLU-forskaren Mats Nilsson. Det är främst kärren som plötsligt kan bli kolkällor när vattenbalansen når ett visst tröskelvärde.
Med laserskanning har både skogsbruk och naturvård fått ett nytt och effektivt redskap för inventering och planering. Eva Lindberg vid SLU har vidareutvecklat metoderna för mätning av vegetationens olika skikt.
En arts livskraftighet i en viss miljö har tidigare varit svår att mäta. Men nu har Alejandro Ruete vid SLU utvecklat en skattningsmetod som tar hänsyn till dataosäkerhet, naturlig variation och naturens hierarkiska struktur.
