Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Nya rön om generna som gör oss stabila

    Enligt en nyutvecklad teori av forskare vid SLU, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna, SLU och Uppsala universitet styrs egenskaper och sjukdomar lika mycket av hur stabila en viss typ av gener är i en grupp av individer. Resultatet från studien visar att det nu finns verktyg som tillåter nya analysmetoder av hur stabilitet hos gener påverkar egenskaper och uppkomst av sjukdomar.

  • Fiskodling och övergödning SLU-teman på World Water Week

    Idag, när havsfisket knappast kan drivas hårdare och föroreningar i haven är ett problem, finns stora förhoppningar om att det växande globala behovet av fisk och skaldjur ska kunna täckas av hållbart vattenbruk, dvs. odling av fisk och skaldjur. Detta är temat på ett av de seminarier som SLU arrangerar under World Water Week i Stockholm 26–31 augusti.

  • SLU-forskare: Hösttecken lika viktiga som vårtecken

    Att rapportera vårtecken är populärt. Men det är lika viktigt för forskningen att få rapporter om t ex när löven gulnar på hösten. Forskare vid bl a Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ber nu om allmänhetens iakttagelser av hösttecken. Dessa är betydelsefulla för forskningen kring bl a klimatförändringar.

  • Pressinbjudan från SLU: Träffa GMO-forskare och se fältförsök med egna ögon

    Tisdag den 28 augusti presenteras fem GMO-forskningsprojekt vid ett förmiddagsseminarium på Helgegården i Skepparslöv utanför Kristianstad. Då ges också möjlighet att träffa GMO-forskarna och se de olika grödorna i fält. Vid SLU pågår flera program där växtbioteknik vid forskningsfronten används för att utveckla grödor och produkter som kan bidra till en mer uthållig råvaruförsörjning.

  • Ojämn tillgång på lingon i år

    I Götaland verkar det relativt sett bli gott om lingon i år. I norra Norrland ser det däremot ut att bli ont om lingon, åtminstone jämfört med ett normalår. Det visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU:s) prognos. Södra Norrland liksom Svealand får något mindre än normala mängder.

  • Ny skrift ”Naturvägledning i skolan”

    Förra året hände mycket i skolans värld. Flera nya styrdokument infördes, liksom en ny skollag och nya läroplaner. I skriften ”Naturvägledning i skolan”, som idag utges av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), beskrivs hur de nya dokumenten är relevanta för naturskolor och naturvägledare.

  • SLU startar skogligt basår i Värnamo

    Tisdag 14 augusti invigs den nya utbildningen ”skogligt basår”, samtidigt som kursstart sker. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) är huvudman och utbildningen sker i samarbete med Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson deltar i invigningsceremonin.

  • Vild bakterie utvecklades till plågoris då boskapen tämjdes

    Kor och getter kan drabbas av elakartade lungsjukdomar som orsakas av bakterier inom släktet Mykoplasma, och utbrotten kan bli förödande för fattiga boskapsskötare. En genetisk kartläggning av släktet visar att sjukdomarna har sitt ursprung i boskapsskötselns barndom. När kor och getter hölls i täta hjordar fick en vild bakterie goda möjligheter att sprida sig och anpassa sig till olika djurslag.

  • Framgångsrikt polarforskningsprojekt

    För drygt ett år sedan beviljades Interact-projektet cirka 70 miljoner kronor inom EU:s sjunde ramprogram. Nu har satsningen på forskning och miljöövervakning i Norra polarområdet, med SLU-medverkan, utsetts till förebild bland EU-projekt.

  • Kadmiumkontroll minimal för importerade livsmedel

    Den största tillförseln till åkrar av tungmetallen kadmium sker genom nedfall av luftföroreningar. Men en livscykelanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar nu ut en annan viktig kanal för metallen – det vi människor äter av importerad mat!

  • Mer regn ökar smittrisk

    Risken för grisar att infekteras med bakterien Leptospira växer med ökad nederbörd. Det visar forskarna Sofia Boqvist och Ulf Magnusson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i en nyligen publicerad studie.

  • Blåsippan tidigare än tussilagon

    Blåsippan är på väg att springa om tussilagon som vårens första blomma. Och perioden mellan hägg och syren kommer cirka en vecka tidigare än i mitten av 1900-talet. Detta konstateras i en ny forskningsstudie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Visa mer