I fjol hittades s k marmorkräftor i Märstaån, norr om Stockholm. Sverige har därmed fått sin tredje kräftart i sötvatten efter flodkräftan och den nordamerikanska signalkräftan. Marmorkräftan är speciell eftersom den förökar sig genom jungfrufödsel och hanarna är ”bortrationaliserade”. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet ska nu utreda möjligheten att få bort arten från svenska vatten.
Under två år får fyra unga forskare ett stöd på en miljon kronor per år. Det är en del av den strategiska satsning till framstående yngre forskare som genomförs under 2013–2014 på Sveriges lantbruksuniversitet.
Ambassadörer för visionen om Sverige som det nya matlandet lyckas bättre med uppdraget om de är starkare förankrade i sina professionella nätverk. Kontakter mellan ambassadörer är däremot av mindre betydelse. Speciellt viktiga aktörer i det professionella nätverket är matnätverkssamarbeten, kommuner och länsstyrelser, skriver Carolina Liljenstolpe, forskare vid SLU, i en rapport.
Inbjudan till workshop i Värnamo, tisdag 5 februari kl 9.00-16.30 - Moderna hjälpmedel i skogen.
Med hjälp av för ögat osynligt infrarött ljus har SLU-forskare tagit fram en metod för att kunna sortera och skräddarsy skogsråvara för framtidens bioraffinaderier.
Honorna av en nattfjärilsart lockas före parningen till blommor för att söka nektar och efter parningen till gröna blad för att lägga sina ägg. Ahmed M. Saveer har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat hur detta beteende styrs av doftsinnets föränderliga mekanismer.
Framställningen av framför allt nötkött har visat sig bidra till stor klimatpåverkan. Det konstaterar nu senast Jordbruksverket i en ny rapport. Köttguiden är ett nytt verktyg under utveckling av forskare vid SLU, för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter.
Det finns många definitioner av begreppet blandskog. I Riksskogstaxeringens officiella statistik från 2012 redovisas blandskog som skog där huvudträdslagets volym utgör mindre än 65 % av beståndets totala volym. Med den definitionen har vi ca 27 % blandskog och 73 % skog där ett trädslag dominerar.
Förstapristagare i 2012 års fransk-svenska utlysning för unga forskare är Magali Proffit, doftforskare vid SLU i Alnarp. Vid en prisceremoni på franska ambassaden i Stockholm delades priset ut fredagen den 18 januari. Årets temaområde var Grön kemi i humanhälsans tjänst.
Regeringsbeslut om mål och inriktning för Svenska artprojektet dröjer. För att inte ytterligare tappa tempo har SLU nu bestämt att gå vidare i arbetet med att fastställa mål och inriktning och hantera den minskade budgeten.
Forskare vid SLU vill förbättra fruktsamheten hos alpackor med hjälp av modern teknik som idag används i koavel. Målet är att kunna använda artificiell insemination och embryoöverföring även på alpackor och andra kameldjur. Detta skulle öka tillgången på spermier från bra avelshannar, minska risken för smittspridning och underlätta bevarandet av bestånd av vilda, små kameldjur.
SLU-forskarna Paresh Dutta och Kjell Malmlöf har tagit fram en ny typ av fettbaserade molekyler och visat att dessa minskar vikten hos feta råttor och möss. Molekylerna är patentsökta och tillsammans med SLU Holding AB har forskarna startat bolaget Duttal AB för att utveckla en produkt mot fetma. Ett forskningsanslag möjliggör de förstudier som behövs för senare kliniska prövningar på människa.