Hippologprogrammet vid SLU har sedan starten 1994 utvecklats till den mest avancerade utbildningen i Sverige för alla som vill arbeta med häst. Genom anknytningen till SLU hålls de tre inriktningarna ridhäst, travhäst och islandshäst på en hög nivå. 2010 utökades programmet från två till tre år. Vårterminen 2013 blir det examen för den första kullen hippologer med treåriga studier bakom sig.
Livet på Östersjöns kustnära bottnar har förändrats dramatiskt de senaste 30 åren, visar en SLU-studie. Bottendjur med marint ursprung, som havsborstmaskar, och arter som är känsliga för varmt vatten har minskat drastiskt. De har i hög grad ersatts med arter som tål miljöförändringar bättre, som snäckor och musslor.
Stora kulturskillnader är en utmaning för företag som vill satsa på export, men inget oöverstigligt hinder. Tvärtom kan det i vissa fall vara lättare att slå sig in på en avlägsen marknad, än på en som är mer lik hemmamarknaden; ett skäl är konkurrenssituationen. Det hävdar Goudarz Azar från SLU i en avhandling som rör svenska lågteknologiska företag i bland annat livsmedelssektorn.
Hur skapar man en fruktbar och demokratisk dialog om våra gemensamma naturresurser? Det kommer omkring forskare från 15 länder att diskutera 6-10 juni på SLU i Uppsala. Vargförvaltning, gruvbrytning och allemansrätten är exempel på naturresursfrågor som väckt stort engagemang i Sverige, medan klimatfrågan är en av de mest uppmärksammade frågorna internationellt. Kostnadsfritt för journalister.
Att minska övergödningen är en av de mest akuta uppgifterna för Östersjöns miljövård, men följderna av ett klarare vatten och ett ökat siktdjup tycks inte riktigt bli vad som förväntats. Abborre och blåstång skulle visserligen gynnas, men ålgräset skulle inte påverkas och gösens utbredning skulle snarare minska. Detta visar en ny studie ledd av forskare vid SLU.
Rotröta är ett stort problem i Sveriges granskogar. Oftast orsakas rötan av svampen rotticka som kan smitta via färska stubbar och sår på rötter och stam. Detta är ett välkänt fenomen vid gallringar, men nu visar Anna Gunulf från SLU att rottickan kan ta sig in i granbestånd redan vid röjningar av unggran. Tidigare ansågs röjningsstubbar vara för små för att vara inkörsportar för svampen.
Tisdag 28 maj hålls ett seminarium på SLU:s forskningscentrum Lövsta utanför Uppsala. Huvudtalare är Marc Duponcel, EU:s Generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling. Direktoratet har utarbetat en strategisk åtgärdsplan för ett hållbart jord- och skogsbruk inom Horizon 2020 för perioden 2014–2020 som nu kommer att presenteras.
Två virussjukdomar (BRSV och BCoV) som är vanliga bland mjölkkor skulle kunna bekämpas genom ett systematiskt kontrollarbete. Det hävdar Mehdi Bidokhti i en avhandling från SLU. Slutsatserna bygger på analyser av förekomsten av antikroppar i mjölk i olika besättningar, och på DNA-analyser av virusstammar i olika delar av landet.
Cikorian är en smaklig och utmärkt fiberkälla för både grisar och kycklingar. Inblandning av cikoriablad i fodret förändrar mag-tarmflorans sammansättning och gynnar hälsofrämjande mikroorganismer, utan nämnvärd negativ inverkan på djurens tillväxt. Det visar Haoyu Liu i en avhandling från SLU.
Fäbodarna var så gott som osynliga i svensk jordbrukspolitik under merparten av 1900-talet, men idag finns stödformer som är helt inriktade mot fäbodbruket. Det råder dock delade meningar om vad det är som ska stödjas. Är det en hotad kultur, biologisk mångfald eller ett miljövänligt jordbruk? Och går målsättningen att förena med dagens rovdjurspolitik? Om detta handlar en ny avhandling från SLU.
Fluglarver kan omvandla latrinavfall till djurfoder, visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Larver av den svarta soldatflugan, som användes i studien, blir till en utmärkt proteinkälla i djurfoder samtidigt som volymen av det behandlade avfallet minskar drastiskt. Larvbehandlingen av avfallet minskar också risken för bland annat salmonellasmitta.
SLU arrangerar 23-24 maj en internationell workshop, Future of Food, i Uppsala om de framtida globala utmaningarna inom livsmedelsförsörjningen de kommande decennierna. År 2050 har världens befolkning ökat med två miljarder - hur ska jord- och skogsbruk och fiske klara den utmaningen samtidigt som bristen på mark och vatten ökar?