På SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp hålls 10-13 juni en konferens om hur modern växtförädling kan använda olika genetiska resurser för att bland annat förbättra livsmedelssäkerhet och även minska lantbrukets klimatpåverkan.
Fler än någonsin rapporterar vad de ser i naturen. Nu kan du enklare rapportera dina fynd av arter på webben.
I dag presenteras utredningen om den framtida verksamheten på SLU Skara. Utredningen föreslår att SLU Skara bidrar till att fylla de glapp som finns i informations- och kunskapsflöden mellan forskning och praktik. För att kunna förverkliga detta behöver forskningen i Skara vidareutvecklas och förstärkas. Utredningen föreslår nya kompletterande forskningsfält inom ramen för ansvarsfull produktion.
En satsning på ny teknik som skulle öka produktiviteten i Östra Kapprovinsens småskaliga jordbruk fick inte önskat resultat. Ett viktigt skäl var att politiken inte hade tagit tillräcklig hänsyn till jordbrukets roll i småbrukarnas tillvaro. Om detta berättar Klara Jacobson i en avhandling från SLU.
Internationella havsforskningsrådet rekommenderar idag sänkta fångstkvoter för torsk och skarpsill i Östersjön under 2014. Beslut fattas av EU:s ministerråd senare i år.
Skördarna av rödklöverfrö har minskat under de senaste årtiondena. En bidragande orsak tycks vara att insektslivet har förändrats i de jordbrukslandskap där odlingen bedrivs. Bland annat har fördelningen mellan olika pollinerande humlearter ändrats. Dessutom har skadeinsekterna blivit vanligare. Detta visar Ola Lundin i en avhandling från SLU.
Hippologprogrammet vid SLU har sedan starten 1994 utvecklats till den mest avancerade utbildningen i Sverige för alla som vill arbeta med häst. Genom anknytningen till SLU hålls de tre inriktningarna ridhäst, travhäst och islandshäst på en hög nivå. 2010 utökades programmet från två till tre år. Vårterminen 2013 blir det examen för den första kullen hippologer med treåriga studier bakom sig.
Livet på Östersjöns kustnära bottnar har förändrats dramatiskt de senaste 30 åren, visar en SLU-studie. Bottendjur med marint ursprung, som havsborstmaskar, och arter som är känsliga för varmt vatten har minskat drastiskt. De har i hög grad ersatts med arter som tål miljöförändringar bättre, som snäckor och musslor.
Stora kulturskillnader är en utmaning för företag som vill satsa på export, men inget oöverstigligt hinder. Tvärtom kan det i vissa fall vara lättare att slå sig in på en avlägsen marknad, än på en som är mer lik hemmamarknaden; ett skäl är konkurrenssituationen. Det hävdar Goudarz Azar från SLU i en avhandling som rör svenska lågteknologiska företag i bland annat livsmedelssektorn.
Hur skapar man en fruktbar och demokratisk dialog om våra gemensamma naturresurser? Det kommer omkring forskare från 15 länder att diskutera 6-10 juni på SLU i Uppsala. Vargförvaltning, gruvbrytning och allemansrätten är exempel på naturresursfrågor som väckt stort engagemang i Sverige, medan klimatfrågan är en av de mest uppmärksammade frågorna internationellt. Kostnadsfritt för journalister.
Att minska övergödningen är en av de mest akuta uppgifterna för Östersjöns miljövård, men följderna av ett klarare vatten och ett ökat siktdjup tycks inte riktigt bli vad som förväntats. Abborre och blåstång skulle visserligen gynnas, men ålgräset skulle inte påverkas och gösens utbredning skulle snarare minska. Detta visar en ny studie ledd av forskare vid SLU.
Rotröta är ett stort problem i Sveriges granskogar. Oftast orsakas rötan av svampen rotticka som kan smitta via färska stubbar och sår på rötter och stam. Detta är ett välkänt fenomen vid gallringar, men nu visar Anna Gunulf från SLU att rottickan kan ta sig in i granbestånd redan vid röjningar av unggran. Tidigare ansågs röjningsstubbar vara för små för att vara inkörsportar för svampen.