Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Bladlöss kan förutsäga risken att bli mat åt nyckelpigor

    Nyckelpigor hör till bladlössens allvarligaste fiender. Nu visas det för första gången att bladlöss kan känna av att en växt ofta har besökts av nyckelpigor, och att de därmed har en möjlighet att undvika att slå sig ned på särskilt ”farliga” växter. Doftande fotspår och avföring som nyckelpigorna lämnar efter sig är de ledtrådar som bladlössen använder sig av, enligt en studie från SLU.

  • LRF-ordföranden hedersdoktor vid SLU

    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU ) har nu utsett årets hedersdoktorer, fyra till antalet. Den femte utsågs redan i fjol men hade då inte möjlighet att delta i promotionen. Den kanske mest kända av dem är LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.

  • Färre torskar i framtidens Östersjö

    Torskarna i Östersjön kommer att bli färre i ett framtida varmare och sötare hav. Dessutom kommer torsken att bli sämre på att tåla ett högt fisketryck. Det visar en ny SLU-studie, där beräkningar från sju olika ekologiska modeller pekar mot samma slutsats.

  • Antikroppar mot schmallenbergvirus hittade hos hund

    Schmallenbergvirus har spritt sig snabbt över Europa sedan 2011, och har orsakat stora problem hos kor och får. Nu har antikroppar mot viruset för första gången hittats hos ett djur som inte är idisslare, en hund. Upptäckten gjordes av ett forskarlag från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt.

  • Vetenskapsrådet ger SLU ansvar för nationell samordning av forskningsstationer

    Nio av Sveriges fältforskningsstationer samordnas för att erbjuda forskare vid landets alla lärosäten och forskningsinstitut en stark infrastruktur för miljöinriktad forskning. Tillsammans täcker stationerna in vitt skilda naturtyper och klimatzoner, med närhet till jordbrukslandskap, skogsmark, fjälltrakter, våtmarker och olika typer av inlandsvatten.

  • Avel för minskade metanutsläpp från mjölkproduktion

    Ett DNA-prov som man kan ta redan vid födseln ger idag viktiga upplysningar om avelsvärdet hos en blivande mjölkko eller avelstjur. Så kallad genomisk avelsvärdering kan dessutom göra det möjligt att föra in nya egenskaper i avelsarbetet, som foderomvandlingsförmåga och utsläpp av växthusgaser. Om detta berättar Helen Hansen Axelsson i en avhandling från SLU.

  • Välkänd och internationell miljöekonomisk konferens firar 20 år

    Sedan 1993 samlas doktorander och ledande forskare inom miljöekonomi tre dagar i Höga kustens skärgård. Syftet är att låta doktorander presentera sitt arbete för och interagera med ett antal ledande forskare inom ämnet. Centrum för miljö- och naturresursekonomi står värd för konferensen. Centrumet är ett samarbete mellan handelshögskolan vid Umeå universitet och skogsekonomin vid SLU.

  • Mer gubbslem förväntas i ett varmare klimat

    Ett varmare klimat och brunare vatten leder troligen till att algen gubbslem blir allt vanligare i våra badsjöar, och blomningarna kommer att bli mer omfattande. Det visar Karin Johansson i en avhandling från SLU. En motåtgärd kan vara att minska bestånden av fisk som lever på djurplankton.

  • Utredning presenteras: Så ska SLU i Skara arbeta i framtiden

    I dag presenteras utredningen om den framtida verksamheten på SLU Skara. Utredningen föreslår att SLU Skara bidrar till att fylla de glapp som finns i informations- och kunskapsflöden mellan forskning och praktik. För att kunna förverkliga detta behöver forskningen i Skara vidareutvecklas och förstärkas. Utredningen föreslår nya kompletterande forskningsfält inom ramen för ansvarsfull produktion.

  • Teknikoptimism ledde fel i sydafrikansk satsning på småbrukare

    En satsning på ny teknik som skulle öka produktiviteten i Östra Kapprovinsens småskaliga jordbruk fick inte önskat resultat. Ett viktigt skäl var att politiken inte hade tagit tillräcklig hänsyn till jordbrukets roll i småbrukarnas tillvaro. Om detta berättar Klara Jacobson i en avhandling från SLU.

Visa mer