En majoritet (55 %) av svenskarna tycker om att ha varg i Sverige. Mest positiva till varg är personer i storstäderna, och minst positiva är invånare i kommuner på landsbygden i vargområdet. I likhet med tidigare svenska studier finns en stark polarisering i åsikter mellan stad och land. Det visar en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet, och Lunds universitet.
Om det finns varg i ett område påverkar det älgjakten. Det visar en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet. Studien visar att såväl antal sålda jaktkort som avskjutning av älg har minskat i vargkommuner. Studien ger inget stöd för att färre personer väljer att bedriva fårskötsel. Inte heller ses någon skillnad i prisutvecklingen för skogsfastigheter.
Sportfiskarna släpper i samarbete med Svenska artprojektet och Nationalnyckeln en app med alla fiskarter från svenska sötvatten. Med appen Fisknyckeln kan du lära dig hur fiskarna lever och ser ut och få hjälp att ta reda på vad du fått på kroken i sommar.
Nyckelpigor hör till bladlössens allvarligaste fiender. Nu visas det för första gången att bladlöss kan känna av att en växt ofta har besökts av nyckelpigor, och att de därmed har en möjlighet att undvika att slå sig ned på särskilt ”farliga” växter. Doftande fotspår och avföring som nyckelpigorna lämnar efter sig är de ledtrådar som bladlössen använder sig av, enligt en studie från SLU.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU ) har nu utsett årets hedersdoktorer, fyra till antalet. Den femte utsågs redan i fjol men hade då inte möjlighet att delta i promotionen. Den kanske mest kända av dem är LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.
Torskarna i Östersjön kommer att bli färre i ett framtida varmare och sötare hav. Dessutom kommer torsken att bli sämre på att tåla ett högt fisketryck. Det visar en ny SLU-studie, där beräkningar från sju olika ekologiska modeller pekar mot samma slutsats.
Schmallenbergvirus har spritt sig snabbt över Europa sedan 2011, och har orsakat stora problem hos kor och får. Nu har antikroppar mot viruset för första gången hittats hos ett djur som inte är idisslare, en hund. Upptäckten gjordes av ett forskarlag från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Nio av Sveriges fältforskningsstationer samordnas för att erbjuda forskare vid landets alla lärosäten och forskningsinstitut en stark infrastruktur för miljöinriktad forskning. Tillsammans täcker stationerna in vitt skilda naturtyper och klimatzoner, med närhet till jordbrukslandskap, skogsmark, fjälltrakter, våtmarker och olika typer av inlandsvatten.
Ett DNA-prov som man kan ta redan vid födseln ger idag viktiga upplysningar om avelsvärdet hos en blivande mjölkko eller avelstjur. Så kallad genomisk avelsvärdering kan dessutom göra det möjligt att föra in nya egenskaper i avelsarbetet, som foderomvandlingsförmåga och utsläpp av växthusgaser. Om detta berättar Helen Hansen Axelsson i en avhandling från SLU.
Sedan 1993 samlas doktorander och ledande forskare inom miljöekonomi tre dagar i Höga kustens skärgård. Syftet är att låta doktorander presentera sitt arbete för och interagera med ett antal ledande forskare inom ämnet. Centrum för miljö- och naturresursekonomi står värd för konferensen. Centrumet är ett samarbete mellan handelshögskolan vid Umeå universitet och skogsekonomin vid SLU.
Ett varmare klimat och brunare vatten leder troligen till att algen gubbslem blir allt vanligare i våra badsjöar, och blomningarna kommer att bli mer omfattande. Det visar Karin Johansson i en avhandling från SLU. En motåtgärd kan vara att minska bestånden av fisk som lever på djurplankton.
På SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp hålls 10-13 juni en konferens om hur modern växtförädling kan använda olika genetiska resurser för att bland annat förbättra livsmedelssäkerhet och även minska lantbrukets klimatpåverkan.