Prognosen pekar på mycket svag tillgång i norra Norrland med endast 35 % av medelvärdet för perioden 2003–2012. Även i södra Norrland tycks det bli mindre än hälften så många lingon som normalt. I Svea- och Götaland visar prognosen på svag tillgång på lingon, med ca 60 resp. 70 % av medelvärdet. Prognosen baseras på uppgifter från Riksskogstaxeringen och SLU:s skogliga försöksparker .
Kalhuggning är den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige, men också internationellt. På senare år har intresset för alternativa skogsbruksmetoder ökat i Sverige, men grundläggande kunskap saknas. Nu ska en utvärdering av hyggesfritt skogsbruk genomföras av Sveriges lantbruksuniversitet. Målet med projektet är att utvärdera hyggesfritt som en metod att bevara biologisk mångfald.
Två SLU-forskare har framträdande roller i en snöleopardsstudie som Snow Leopard Trust driver i södra Gobiöknen. Nu har några av forskarna lyckats beskåda en två veckor gammal vild snöleopardsunge i sin lya – och fått en sällsynt inblick i de första dagarna i livet hos dessa skygga, utrotningshotade katter. Både moderns och den troliga faderns rörelser hade följts under flera månader.
Tillgången på blåbär ser lovande ut i år. En varm och solig maj tycks ha gett blåbären en god start. Årets bärprognos från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, pekar på att det snart finns fler blåbär än normalt att plocka i större delen av landet.
Räcker fisken? Kan man utveckla en lokal förvaltning av fisket? Hur ser ett resursbevarande fiske ut? Ett seminarium om fiskens fördelar som mat. Föredragshållare är forskare och experter vid SLU: avdelningschef Teija Aho, föreståndare Carl-Gustaf Thulin, professor Jana Pickova samt professor Anders Kiessling.
Klockan 10.00–12.00
Djurs och människors hälsa måste ses i ett enda sammanhang. Djur producerar värdefulla livsmedel och har positiv effekt på människors hälsa. Men djur kan också innebära risker för smitta till människor av allvarliga sjukdomar.
Globalt lyfts konceptet ”en hälsa” som centralt för folkhälsan och konsumentsäkerheten men engagemanget från den svenska regeringen är svalt. Vi u
Sverige tar för givet att tillgången på mat är säkrad genom egen produktion och import från en fungerande marknad. Men verkligheten ser annorlunda ut. Sverige är sårbart för globala förändringar som ett ändrat klimat och brist på naturresurser.
En majoritet (55 %) av svenskarna tycker om att ha varg i Sverige. Mest positiva till varg är personer i storstäderna, och minst positiva är invånare i kommuner på landsbygden i vargområdet. I likhet med tidigare svenska studier finns en stark polarisering i åsikter mellan stad och land. Det visar en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet, och Lunds universitet.
Om det finns varg i ett område påverkar det älgjakten. Det visar en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet. Studien visar att såväl antal sålda jaktkort som avskjutning av älg har minskat i vargkommuner. Studien ger inget stöd för att färre personer väljer att bedriva fårskötsel. Inte heller ses någon skillnad i prisutvecklingen för skogsfastigheter.
Sportfiskarna släpper i samarbete med Svenska artprojektet och Nationalnyckeln en app med alla fiskarter från svenska sötvatten. Med appen Fisknyckeln kan du lära dig hur fiskarna lever och ser ut och få hjälp att ta reda på vad du fått på kroken i sommar.
Nyckelpigor hör till bladlössens allvarligaste fiender. Nu visas det för första gången att bladlöss kan känna av att en växt ofta har besökts av nyckelpigor, och att de därmed har en möjlighet att undvika att slå sig ned på särskilt ”farliga” växter. Doftande fotspår och avföring som nyckelpigorna lämnar efter sig är de ledtrådar som bladlössen använder sig av, enligt en studie från SLU.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU ) har nu utsett årets hedersdoktorer, fyra till antalet. Den femte utsågs redan i fjol men hade då inte möjlighet att delta i promotionen. Den kanske mest kända av dem är LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.