Ett specialdesignat klippverktyg har utvecklats av Odd Höglund, lektor i kirurgi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Det kan användas vid kirurgiska ingrepp för att underlätta hanteringen av de resorberbara kirurgiska implantat som har utvecklats för snabbare, enklare och säkrare kirurgi.
Odd Höglund hade skissat på klippverktyget en längre tid. När sedan dåvarande veterinärstud
Forskare från bl a Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu presenterat en metod där man genom blodprov kan mäta halten av s k aklylresorcinoler, ett ämne som finns i fullkorn och som visar att den som äter fullkornsprodukter löper mindre risk att drabbas av tjocktarmscancer.
Forskare vid SLU har visat att man kan trigga barrträdsplantors eget försvar mot snytbaggar genom att spraya dem med ämnet metyljasmonat, en substans som plantan själv har. Det skulle kunna bli en billig och effektiv metod för att skydda plantorna.
En värphöna producerar ägg under halvtannat år och producerar efter en tid ägg med sämre skalkvalitet. Hon drabbas också av skörare skelett. Anna Wistedt fann i sitt doktorsarbete vid SLU bland annat att hönor som fick tillskott med östrogen värpte ägg med starkare skal men att benstyrkan inte förbättrades.
År 2011 fällde stormen Dagmar cirka 4,5 kbm skog i norra Sverige. Nu har forskare från SLU följt utvecklingen av den besvärliga parasiten granbarkborre och man befarar att angreppen på skog i Västernorrland kan bli omfattande under det kommande året.
Forskning visar att ett kommersiellt fiske som är inriktat på en särskild fiskstorlek kan orsaka genetiska förändringar hos fisken. Enligt en artikel av bl a SLU-forskaren Andrea Belgrano som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science i dag kan det resultera i att fisken blir mindre och att den blir könsmogen vid en lägre ålder.
Forskningsstationen Götala nöt- och lammköttscentrum vid SLU i Skara har öppet hus fredag 6 december. Se nötkreatur och lamm, träffa forskare och personal. Invigning av avancerad teknik som mäter mängden foder som går åt till djur i grupp. Ökad konkurrenskraft i svenskt lantbruk är målet.
Det finns drygt 70 arter av tagghudingar längs den svenska kusten – nästan uteslutande längs västkusten. För första gången finns nu alla svenska arter av dessa havslevande skönheter presenterade i en bok.
Hur många fungerande spenar en sugga har blir allt viktigare ju större kullarna blir. Att inte få en egen spene, eller att få en som fungerar dåligt, är förödande för en nyfödd kulting. Nu kommer en avhandling från SLU som visar att antalet spenar och deras kvalitet kan påverkas via avelsurval.
Unga produktionsskogar innehåller mycket död ved efter avverkningen och på denna trivs lavarna, åtminstone de mindre nogräknade. Rödlistade vedlavar saknas dock i de brukade skogarna, konstaterar Måns Svensson i sitt doktorsarbete vid SLU.
Den rödlistande sånglärkan, som är knuten till jordbrukslandskapet, kan ha stor nytta av gräsbevuxna skyddszoner som anläggs längs vattendrag för att minska läckaget av växtnäring och bekämpningsmedel. Marklevande nyttoinsekter och spindlar sprider sig nämligen från skyddszonen till åkermarken intill och lärkorna får därmed mer mat. Detta visar fyra SLU-forskare i en ny studie.
Idag presenteras de första resultaten av projektet ”Skogen som integrationsarena” på Skogsrikets konferens i Piteå. Projektet syftar till att ge nya svenskar kunskap om hur samhällssystemet fungerar genom skogs- och jaktrelaterade utbildningsinsatser. Projektet drivs av Länsstyrelsen Västerbottens län, Dorotea kommun, fakulteten för skogsvetenskap vid SLU & Svenska Jägareförbundet Västerbotten.