I skogshistorien finns svar på många av de frågor som idag ställs om framtida effekter av dagens skogsbruk. Detta är bakgrunden till ett flerårigt forskningsprojekt inom Future Forests som nu resulterat i boken En bruksskogs historia. Boken är en spännande och djuplodande berättelse om ett bruk och dess skogar i Östergötland, men innehåller också ett fantastiskt bildmaterial.
Idisslarnas stora förtjänst är förmågan att kunna tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan. Idag försöker man på olika sätt att minska utsläppen av denna kraftfulla växthusgas, och nu kommer en avhandling från SLU med olika beräkningsmodeller som kan underlätta detta arbete.
Åkerholmar, stenmurar och annat som jordbrukare kan få miljöstöd för att bevara är viktiga för fågellivet i jordbrukslandskapet. En av de mest artrika miljöerna är dock områdena runt gårdarnas byggnader, och de ingår inte i dagens miljöstöd. Det visar en avhandling från SLU, som också visar att slättbygderna i södra och mellersta Sverige absolut inte är några ”öknar” ur mångfaldssynpunkt.
Vilka grödor odlas bäst på vilka jordar i en framtid av klimatförändringar? I ett nytt projekt som fått fem miljoner i stöd från Formas och Sida, ska Kristin Piikki, vid SLU i Skara, utveckla metoder för kartläggning av odlingsmark i Östafrika.
Forskare vid bl a SLU rapporterar att exploateringen av fiskbestånden i Nordostatlanten i genomsnitt har halverats under de senaste tio åren. Många kommersiellt viktiga fiskbestånd, såsom torsk i Barents Hav och sill och skarpsill i Östersjön, har fiskats långsiktigt hållbart och i enlighet med målen. Fiskpopulationerna är nu åter i genomsnitt ungefär i nivå med bestånden som de var 1980.
Hur kan man lyfta en hundra hektar stort område av gammal industrimark och göra det till en attraktiv, levande och väl fungerande stadsdel? Den 16-17 december presenterar studenter på masterkursen ”Large Structures” vid SLU i Alnarp sina idéer om östra Malmös framtid.
Glycerol är en energirik biprodukt vid tillverkning av biodiesel. Ett växande utbud, och sjunkande priser, har ökat intresset för att använda glycerol som fodertillsats. Nu kommer en avhandling från SLU om glycerolens användbarhet. Störst nytta gör den som energitillskott till nykalvade mjölkkor och i vätskeersättningar till unga kalvar.
För första gången har forskare spårat en vandringsväg som nordiska ålar använder under sin färd tillbaka mot Sargassohavet. Dessutom visade det sig att utplanterade ålar följde samma rutt som de ålar som hade tagit sig på egen hand till svenska vatten, och att de betedde sig likadant i övrigt. Det tycks alltså inte finnas fog för den oro som finns för att utplanterad ål inte skulle hitta hem igen.
Ett specialdesignat klippverktyg har utvecklats av Odd Höglund, lektor i kirurgi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Det kan användas vid kirurgiska ingrepp för att underlätta hanteringen av de resorberbara kirurgiska implantat som har utvecklats för snabbare, enklare och säkrare kirurgi.
Odd Höglund hade skissat på klippverktyget en längre tid. När sedan dåvarande veterinärstud
Forskare från bl a Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu presenterat en metod där man genom blodprov kan mäta halten av s k aklylresorcinoler, ett ämne som finns i fullkorn och som visar att den som äter fullkornsprodukter löper mindre risk att drabbas av tjocktarmscancer.
Forskare vid SLU har visat att man kan trigga barrträdsplantors eget försvar mot snytbaggar genom att spraya dem med ämnet metyljasmonat, en substans som plantan själv har. Det skulle kunna bli en billig och effektiv metod för att skydda plantorna.
En värphöna producerar ägg under halvtannat år och producerar efter en tid ägg med sämre skalkvalitet. Hon drabbas också av skörare skelett. Anna Wistedt fann i sitt doktorsarbete vid SLU bland annat att hönor som fick tillskott med östrogen värpte ägg med starkare skal men att benstyrkan inte förbättrades.