Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Torsdag 3 april och fredag 4 april föreläser de på Loftet på Ultuna utanför Uppsala, vilket även kan följas på webben.
Den som äter knäckebröd med fullkornsråg till frukost upplever minskade hungerkänslor, ökad mättnadskänsla och minskat upplevt behov av att äta, jämfört med den som äter mjukt bröd bakat på vetemjöl. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Antalet talltitor har mer än halverats sedan 1970-talet. Vad detta beror på har diskuterats i fågelkretsar under många år. Enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är orsaken en kraftig minskning av små granar i gallrings- och avverkningsmogen skog. Granarna är viktiga för att skydda bo- och födosöksplatser.
Historiska data kring förekomsten av fiskarter i svenska sjöar ger en bild av hur försurning och andra miljöförändringar har har varierat. Bland annat visar beståndet av mört hur sjöförsurningen har slagit. Studien är gjord av bl a forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Tre ärftliga sjukdomar som drabbar hästar ingår nu i ett stort EU-finansierat forskningsprojekt, Horsegene. Fyra länder, bl a Sverige genom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), är involverade i arbetet med att hitta genetiska orsaker till varför hästar får sommareksem, osteochondros och lymfödem. Projektet finansieras med ca 20 milj kr för de tre olika sjukdomsprojekten.
84 procent av Sveriges befolkning stödjer jakt generellt; stödet är framförallt kopplat till konsumtion av viltkött och att ha vänner som jagar. 1) att antalet stora vilda djur har ökat och därmed också negativa effekter som till exempel viltolyckor, 2) förändringar i jaktlagstiftningen, obligatorisk jägarexamen infördes 1985, samt 3) att fler personer vill äta lokalt och ekologiskt producerad mat
Genom att kartlägga grundvattenflöden kring ett vattendrag går det att identifiera områden med stor biologisk mångfald visar en ny studie. Det är kunskap som kan få stor betydelse när forskarna utvecklar nya verktyg för naturhänsyn inom framtidens skogsbruk.
I en vanlig barrskog kan det finnas upp till tre ton mossa per hektar. Nu har ett svenskt forskarlag avslöjat ett knep som förklarar de två vanligaste mossarternas stora framgång. När de behöver extra mycket kväve skickar de ut kemiska locksignaler som gör att de söks upp av symbiotiska, kvävefixerande cyanobakterier. Mossorna har därigenom en stor inverkan på kvävetillförseln i våra barrskogar.
Välkommen till en heldagskonferens i Alnarp den 20 mars för att diskutera de stora framtidsfrågorna för lantbruk och markanvändning i Skåneregionen.
Den pågående klimatförändringen kan minska stenskvättans chanser att lyckas med sin häckning. Enligt Meit Öberg vid SLU har stenskvättorna börjat häcka cirka 8 dagar tidigare än för 20 år sedan. Men de verkar ändå inte lyckas häcka när det finns som mest insekter. Ett ökat regnande påverkar också artens häckningsframgång negativt, men sambanden är mycket komplexa.
Flera av världens länder med snabbväxande ekonomier är stora exportörer av livsmedel, men de är också utsatta för stora risker – miljö- och klimathot och sjukdomar på djur och växter – och detta är ett allvarligt hot mot den globala livsmedelsförsörjningen, enligt en grupp forskare från SLU och SVA i Uppsala.
Nedfallet av kväve har sedan slutet av 1800-talet missgynnat torvmarkernas mossor i stora delar av Europa, och har därigenom minskat nybildningen av torv. Trots att nedfallet har minskat sedan 1980-talet är tillförseln fortfarande så stor i många områden att trenden består, och troligen håller i sig under lång tid. I Norden är nedfallet lägre, och minskar inte inlagringen av kol i torvmarkerna.
