Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. För varje skördad skogskubikmeter minskar utsläppen till atmosfären med 470 kg koldioxid. Det visar analyser som publicerats i tidskriften Forests. Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta.
Svampforskare från SLU och konstnärer från Uppsala konstklubb har under några års tid träffats i en studiecirkel för att vidga sina perspektiv. Resultatet har blivit en utställning som öppnar lördag den 5 april. Konstnärerna visar sina bilder av svamparnas roll i naturen och lyfter fram vackra och fantasieggande svampstrukturer. Forskarna visar sina landvinningar med hjälp av fotografi och text.
Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Torsdag 3 april och fredag 4 april föreläser de på Loftet på Ultuna utanför Uppsala, vilket även kan följas på webben.
Den som äter knäckebröd med fullkornsråg till frukost upplever minskade hungerkänslor, ökad mättnadskänsla och minskat upplevt behov av att äta, jämfört med den som äter mjukt bröd bakat på vetemjöl. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Antalet talltitor har mer än halverats sedan 1970-talet. Vad detta beror på har diskuterats i fågelkretsar under många år. Enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är orsaken en kraftig minskning av små granar i gallrings- och avverkningsmogen skog. Granarna är viktiga för att skydda bo- och födosöksplatser.
Historiska data kring förekomsten av fiskarter i svenska sjöar ger en bild av hur försurning och andra miljöförändringar har har varierat. Bland annat visar beståndet av mört hur sjöförsurningen har slagit. Studien är gjord av bl a forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Tre ärftliga sjukdomar som drabbar hästar ingår nu i ett stort EU-finansierat forskningsprojekt, Horsegene. Fyra länder, bl a Sverige genom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), är involverade i arbetet med att hitta genetiska orsaker till varför hästar får sommareksem, osteochondros och lymfödem. Projektet finansieras med ca 20 milj kr för de tre olika sjukdomsprojekten.
84 procent av Sveriges befolkning stödjer jakt generellt; stödet är framförallt kopplat till konsumtion av viltkött och att ha vänner som jagar. 1) att antalet stora vilda djur har ökat och därmed också negativa effekter som till exempel viltolyckor, 2) förändringar i jaktlagstiftningen, obligatorisk jägarexamen infördes 1985, samt 3) att fler personer vill äta lokalt och ekologiskt producerad mat
Genom att kartlägga grundvattenflöden kring ett vattendrag går det att identifiera områden med stor biologisk mångfald visar en ny studie. Det är kunskap som kan få stor betydelse när forskarna utvecklar nya verktyg för naturhänsyn inom framtidens skogsbruk.
I en vanlig barrskog kan det finnas upp till tre ton mossa per hektar. Nu har ett svenskt forskarlag avslöjat ett knep som förklarar de två vanligaste mossarternas stora framgång. När de behöver extra mycket kväve skickar de ut kemiska locksignaler som gör att de söks upp av symbiotiska, kvävefixerande cyanobakterier. Mossorna har därigenom en stor inverkan på kvävetillförseln i våra barrskogar.
Välkommen till en heldagskonferens i Alnarp den 20 mars för att diskutera de stora framtidsfrågorna för lantbruk och markanvändning i Skåneregionen.
Den pågående klimatförändringen kan minska stenskvättans chanser att lyckas med sin häckning. Enligt Meit Öberg vid SLU har stenskvättorna börjat häcka cirka 8 dagar tidigare än för 20 år sedan. Men de verkar ändå inte lyckas häcka när det finns som mest insekter. Ett ökat regnande påverkar också artens häckningsframgång negativt, men sambanden är mycket komplexa.
