Mjölkkon har varit motorn i svenskt jordbruk genom sin förmåga att omvandla betesväxter till högvärdigt protein och gödsel till våra grödor, men idag får hon kritik för idisslandets bidrag till växthuseffekten. Den mjölkbonde som vill minska gårdens klimatpåverkan har dock större möjligheter att minska de utsläpp som rör foderproduktionen än de som rör metanutsläppen från kornas magar.
Jordbruket är en olycksdrabbad bransch, och särskilt riskfyllt är det att vara mjölkbonde. Ett sätt att minska riskerna är lära sig att läsa av djuren bättre, så att man uppfattar varningssignalerna när en ko är stressad. Det menar Cecilia Lindahl från SLU och JTI. I sin avhandling visar hon också att tidspress och ekonomi gör att lantbrukarna ibland tar medvetna risker.
Vad är viktigt för skogsägaren? Är det ekonomiska, ekologiska eller sociala värden som t.ex. att skogen producerar virke, att det finns bra miljöer för olika arter eller är det att skogen är lämplig för rekreation? Intressen som är svåra att balansera, men inte omöjligt. Genom att specificera målen för skogsbruket blir det lättare att förstå vilken metod som fungerar bäst för att sköta skogen.
Analysportalen är ett nytt verktyg för att studera långsiktiga förändringar i naturen, göra modeller för arters utbredning eller ta fram underlag för samhällsplanering. Portalen gör det möjligt att söka, visualisera och hämta art- och miljödata från många olika källor samtidigt.
Det går rykten om att vargstammen innehåller hybrider mellan hundar och vargar men omfattande studier från vargforskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras norska kollegor visar att det inte stämmer. – Vi har bättre genetisk information om den skandinaviska vargpopulationen än vad som finns om någon annan vild rovdjurspopulation i världen, säger Johan Månsson, forskare vid SLU.
En växande världsbefolkning måste hantera allt mer angelägna frågor om livsmedelssäkerhet, översvämningar och torka, liksom frågor om föroreningar som hotar jordbrukets produktivitet och miljön. Svaren på alla dessa angelägna frågor kan finnas i marken. Forskare från hela Europa, däribland SLU, samlas nu för att inventera dagens problem och för att finna lösningar på dessa.
Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. För varje skördad skogskubikmeter minskar utsläppen till atmosfären med 470 kg koldioxid. Det visar analyser som publicerats i tidskriften Forests. Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta.
Svampforskare från SLU och konstnärer från Uppsala konstklubb har under några års tid träffats i en studiecirkel för att vidga sina perspektiv. Resultatet har blivit en utställning som öppnar lördag den 5 april. Konstnärerna visar sina bilder av svamparnas roll i naturen och lyfter fram vackra och fantasieggande svampstrukturer. Forskarna visar sina landvinningar med hjälp av fotografi och text.
Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Torsdag 3 april och fredag 4 april föreläser de på Loftet på Ultuna utanför Uppsala, vilket även kan följas på webben.
Den som äter knäckebröd med fullkornsråg till frukost upplever minskade hungerkänslor, ökad mättnadskänsla och minskat upplevt behov av att äta, jämfört med den som äter mjukt bröd bakat på vetemjöl. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Antalet talltitor har mer än halverats sedan 1970-talet. Vad detta beror på har diskuterats i fågelkretsar under många år. Enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är orsaken en kraftig minskning av små granar i gallrings- och avverkningsmogen skog. Granarna är viktiga för att skydda bo- och födosöksplatser.
Historiska data kring förekomsten av fiskarter i svenska sjöar ger en bild av hur försurning och andra miljöförändringar har har varierat. Bland annat visar beståndet av mört hur sjöförsurningen har slagit. Studien är gjord av bl a forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.