Gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper återfinns till största delen i fjällen och i områden med oförändrad markanvändning eller lågt exploateringstryck nedanför fjällen. Det visar Sveriges senaste rapportering om tillståndet för biologisk mångfald till EU-kommissionen.
Ett försök med en mer djurvänlig gas vid bedövning av grisar i samband med slakt har nu för första gången i världen framgångsrikt genomförts i kommersiell skala. Försöket genomfördes på HKScans slakteri i Skara med forskare vid SLU, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.
Stränder är speciella livsmiljöer och drygt 270 arter på den svenska rödlistan är knutna till sötvattensstränder. De främsta hoten mot dessa krävande arter utgörs av vattenreglering och igenväxning. Naturligare variationer i vattenstånd och utökad hävd är angelägna naturvårdsåtgärder, skriver ArtDatabanken SLU i en ny rapport.
Mjölkkon har varit motorn i svenskt jordbruk genom sin förmåga att omvandla betesväxter till högvärdigt protein och gödsel till våra grödor, men idag får hon kritik för idisslandets bidrag till växthuseffekten. Den mjölkbonde som vill minska gårdens klimatpåverkan har dock större möjligheter att minska de utsläpp som rör foderproduktionen än de som rör metanutsläppen från kornas magar.
Jordbruket är en olycksdrabbad bransch, och särskilt riskfyllt är det att vara mjölkbonde. Ett sätt att minska riskerna är lära sig att läsa av djuren bättre, så att man uppfattar varningssignalerna när en ko är stressad. Det menar Cecilia Lindahl från SLU och JTI. I sin avhandling visar hon också att tidspress och ekonomi gör att lantbrukarna ibland tar medvetna risker.
Vad är viktigt för skogsägaren? Är det ekonomiska, ekologiska eller sociala värden som t.ex. att skogen producerar virke, att det finns bra miljöer för olika arter eller är det att skogen är lämplig för rekreation? Intressen som är svåra att balansera, men inte omöjligt. Genom att specificera målen för skogsbruket blir det lättare att förstå vilken metod som fungerar bäst för att sköta skogen.
Analysportalen är ett nytt verktyg för att studera långsiktiga förändringar i naturen, göra modeller för arters utbredning eller ta fram underlag för samhällsplanering. Portalen gör det möjligt att söka, visualisera och hämta art- och miljödata från många olika källor samtidigt.
Det går rykten om att vargstammen innehåller hybrider mellan hundar och vargar men omfattande studier från vargforskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras norska kollegor visar att det inte stämmer. – Vi har bättre genetisk information om den skandinaviska vargpopulationen än vad som finns om någon annan vild rovdjurspopulation i världen, säger Johan Månsson, forskare vid SLU.
En växande världsbefolkning måste hantera allt mer angelägna frågor om livsmedelssäkerhet, översvämningar och torka, liksom frågor om föroreningar som hotar jordbrukets produktivitet och miljön. Svaren på alla dessa angelägna frågor kan finnas i marken. Forskare från hela Europa, däribland SLU, samlas nu för att inventera dagens problem och för att finna lösningar på dessa.
Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. För varje skördad skogskubikmeter minskar utsläppen till atmosfären med 470 kg koldioxid. Det visar analyser som publicerats i tidskriften Forests. Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta.
Svampforskare från SLU och konstnärer från Uppsala konstklubb har under några års tid träffats i en studiecirkel för att vidga sina perspektiv. Resultatet har blivit en utställning som öppnar lördag den 5 april. Konstnärerna visar sina bilder av svamparnas roll i naturen och lyfter fram vackra och fantasieggande svampstrukturer. Forskarna visar sina landvinningar med hjälp av fotografi och text.
Vid SLU installeras i år tretton nya professorer. Torsdag 3 april och fredag 4 april föreläser de på Loftet på Ultuna utanför Uppsala, vilket även kan följas på webben.