Bland de faktorer som påverkar hur privata skogsägare väljer att sköta sin skog så tycks avstånd till fastigheten, inkomst, yrke eller kön väga lätt i jämförelse med storleken på skogsfastigheten. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet.
Utbredningen av nordliga växtarter som linnea, notblomster och skogskovall har minskat avsevärt i södra Sverige under andra hälften av nittonhundratalet, visar en ny forskningsstudie. Förklaringen är i första hand förändrad markanvändning och kvävenedfall.
SLU:s pedagogiska priser delades ut i samband med helgens promotionshögtid i Uppsala. Det individuella priset tilldelades Ola Lindroos på Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, SLU Umeå och lagpriset gick till lärarlaget vid Institutionen för ekologi, SLU Uppsala.
Mycket talar för fler planteringsmaskiner inom det framtida svenska skogsbruket, skriver Back Tomas Ersson i sin avhandling vid SLU. Dels överlever maskinplanterade skogsplantor i Götaland betydligt bättre än handplanterade, dels finns det en mycket hög potential att tekniskt förbättra planteringsmaskinernas produktivitet jämfört med manuell plantering.
Ojämställdheten inom familjelantbruket är fortfarande utbredd i Sverige, med vissa geografiska skillnader mellan norr och söder, slätt- och skogsbygd. En stor del av jordbruksmarken kontrolleras av män medan kvinnor fortfarande utför det obetalda hushållsarbetet. De skilda tillgångarna på resurser, förväntningarna och arbetsdelningen bidrar till att skapa olika förutsättningar.
Tisdagen den 30 September, kl 13.30, inviger SLU:s prorektor Torbjörn von Schantz det nya växthuset POMONA i Alnarps
Rehabiliteringsträdgård.
Sedan flera år har konceptet Naturunderstödd rehabilitering
utvecklats vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi,
SLU Alnarp. Forsknings- och utvecklingsprojekt har bedrivits i samverkan med
Region Skåne samt forskningsteam vid
Råttsvansar, fiskekrokar, trassel och guldlockar är några av de mossor som porträtteras i den nya volymen av bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
Virkesförrådet fortsätter att öka och är nu uppe i drygt 3300 milj. skogskubikmeter. Det visar officiell statistik från Riksskogstaxeringen, SLU. Riksskogstaxeringen har samlat in data om de svenska skogarna i över 90 år, vilket gör Sverige tillsammans med Norge och Finland världsunika. Dessa tidsserier ger goda möjligheter att följa utvecklingen i skogen ur både skogsbruks- och miljöperspektiv.
Beteende, hälsa och produktion hos suggor och smågrisar har studerats i en avhandling som presenteras av Rebecka Westin vid SLU i Skara. Resultatet av strategisk halmning är färre dödfödda, samt friskare och tyngre smågrisar vid avvänjning.
Gemensamma naturresurser, som exempelvis luft eller vatten, där enskilda ägare saknas riskerar att överutnyttjas eller förstöras. Därför är det viktigt att de förvaltas på ett hållbart sätt där alla intressenters intressen tas till vara, men utan att resursen utarmas. SLU arrangerar en konferens tillsammans med Umeå universitet på temat.
Ett varmare klimat ökar aktiviteten hos markens mikroorganismer i större utsträckning än förväntat. Det visar en internationell forskargrupp med medverkande från SLU i en artikel i tidskriften Nature. Följden kan bli att mer koldioxid än beräknat kan frigöras från markens kolförråd när jordens medeltemperatur stiger.
UDS är först i landet med ett helt nytt MRT-system. MRT kan i jämförelse med andra bildtekniker skapa bra bilder av kroppsdelar som ligger omgärdade av ben. Därför är tekniken särskilt lämpad att avbilda hjärna och ryggmärg. Den är också användbar vid undersökning av leder och muskler liksom kroppens andra mjukdelar. Apparaten är framtagen för humanvård, men fungerar lika bra för smådjur.
