"Sverige och maten – vad ingår i en svensk livsmedelsstrategi?" är namnet på en konferens som hålls av forskningsplattformen Framtidens lantbruk vid SLU i Uppsala torsdag den 23 oktober. Under det senaste året har många efterfrågat en nationell livsmedelsstrategi för Sverige. Men varför behövs en svensk livsmedelsstrategi och vem behöver den? Vilka ämnen bör en livsmedelsstrategi ta upp?
Nedbrytningen av förna, dvs. nedfallna löv, kvistar etc. i skogsmark är en viktig process som bland annat påverkar näringstillgången i skogen. För att kunna förutsäga vad ett ändrat klimat kan betyda för nedbrytningen behöver man ta reda på hur olika markorganismer påverkas. Landsnäckor är bra modellarter för sådana nedbrytande organismer.
Hos vilda minkhannar som har ackumulerat höga halter av vissa miljögifter går det att se tecken på feminisering, en påverkan på fortplantingssystemet. Det visar en forskargrupp från SLU, som använder vild mink för att utvärdera effekter av hormonstörande ämnen i miljön. Artikeln publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Chemosphere.
Originalteckningar gjorda av Hilma af Klint, som har haft stor betydelse för abstrakt konst, ägs av och finns på Veterinärmuseet, SLU i Skara. Det är illustrationer till John Vennerholms lärobok ”Hästens operativa speciella kirurgi”, tryckt 1901. Vernissage: Lördag 11 oktober 18.30. Göran Jönsson inviger utställningen som är öppen till 24.00.
Ultravioletta mönster kan göra fönsterglas synligt för fåglar, och därmed förhindra dödliga krockar. Tyvärr lär fönstren inte fungera lika bra för alla fågelarter, utan bara för de som har en viss typ av färgseende, såsom små tättingar, måsar och papegojor. För rovfåglar, gäss, duvor och kråkor är mönstren däremot svåra att upptäcka. Det visar Olle Håstad och Anders Ödeen i en artikel i PeerJ.
Små jordbruk med stor biologisk mångfald har bäst förutsättningar att producera mat till många, om de samtidigt ska vara självförsörjande på drivmedel och växtnäring. Det hävdar Kristina Belfrage i en avhandling från SLU. Viktiga inslag i denna typ av jordbruk är flera djurslag, betesmarker och god tillgång på arbetskraft.
Nu lanseras fler historiska perenner under varumärket Grönt kulturarv®. Från våren 2015 utökas sortimentet med tre nya sorter. Sorterna är bergnepetan ’Linghem’ från Östergötland, höstfloxen ’Morfar Albert’ odlad i en koloniträdgård i Stockholm och stor kustruta ’Rospiggen’, insamlad i Uppland. Alla har en odlingshistoria som sträcker sig bakåt till 1920- eller 1930-talet och troligen än
Bland de faktorer som påverkar hur privata skogsägare väljer att sköta sin skog så tycks avstånd till fastigheten, inkomst, yrke eller kön väga lätt i jämförelse med storleken på skogsfastigheten. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet.
Utbredningen av nordliga växtarter som linnea, notblomster och skogskovall har minskat avsevärt i södra Sverige under andra hälften av nittonhundratalet, visar en ny forskningsstudie. Förklaringen är i första hand förändrad markanvändning och kvävenedfall.
SLU:s pedagogiska priser delades ut i samband med helgens promotionshögtid i Uppsala. Det individuella priset tilldelades Ola Lindroos på Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, SLU Umeå och lagpriset gick till lärarlaget vid Institutionen för ekologi, SLU Uppsala.
Mycket talar för fler planteringsmaskiner inom det framtida svenska skogsbruket, skriver Back Tomas Ersson i sin avhandling vid SLU. Dels överlever maskinplanterade skogsplantor i Götaland betydligt bättre än handplanterade, dels finns det en mycket hög potential att tekniskt förbättra planteringsmaskinernas produktivitet jämfört med manuell plantering.
Ojämställdheten inom familjelantbruket är fortfarande utbredd i Sverige, med vissa geografiska skillnader mellan norr och söder, slätt- och skogsbygd. En stor del av jordbruksmarken kontrolleras av män medan kvinnor fortfarande utför det obetalda hushållsarbetet. De skilda tillgångarna på resurser, förväntningarna och arbetsdelningen bidrar till att skapa olika förutsättningar.