Varje år vållar snytbaggar svenskt skogsbruk förluster på hundratals miljoner genom att gnaga av barken på tall- och granplantor. I en avhandling från SLU har man i detalj studerat hur snytbaggen äter på plantor. Man såg bland annat att den åt kortare måltider från plantor som behandlats med ett naturligt växthormon. Detta är därför en lovande metod att öka plantornas chans att överleva.
Med satellitburen 3D-teknik går det idag att beräkna trädens höjd och volym i skogsbestånd var som helst på jorden. Med vissa metoder blir noggrannheten i nivå med de absolut bästa, men betydligt dyrare, flygburna tekniker som finns idag. Det visar Henrik Persson i en avhandling från SLU.
Snytbaggen orsakar skogsbruket stor skada genom att äta på barken av unga barrträdsplantor. När Vítězslav Maňák från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökte samspelet mellan myror och snytbaggar på nyplanterade hyggen, fann han att myror som hittat föda på en planta uppträder aggressivt mot snytbaggar vid plantan och därmed minskar gnagskadorna.
Halten av metallen vanadin kan vara förhöjd i vissa marker. Detta behöver dock inte vara ett miljöproblem, eftersom vanadinet kan vara så hårt bundet att det inte tas upp av organismer i marken. Om man vill bedöma om vanadinförekomsten är skadlig är halten i markvattnet ett bättre mått än totalhalten i marken. Det visar Maja Larsson i en avhandling från SLU.
Svensk dagligvaruhandel visar samhällsansvar genom att ge kunderna en möjlighet att välja varor utifrån t.ex. etiska eller miljömässiga aspekter, och genom samarbeten med ideella organisationer. Om detta skriver Julia Rotter från SLU i en avhandling om företags samhällsansvar.
The world’s soils face a wide range of threats that could undermine the very basis to our current way of life. In recognition of the pressing importance of threats to soils the United Nations has designated 2015 as the ‘International Year of Soils’ to bring to public attention the wide variety of threats to soil. This year is being launched on World Soil Day on the 5th of December 2014.
Världens jordar står inför hot som skulle kunna undergräva själva grunden till vårt nuvarande sätt att leva. Forskare från Europa arbetar tillsammans för att tackla hoten mot marken, däribland forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Idag, på den globala markdagen, lanseras FN:s internationella markår 2015 - för ökad förståelse om marken för livsmedelssäkerhet och ekosystemfunktioner.
Natur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer än idag vid behandling av människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Eva Sahlin från SLU i en avhandling om naturunderstödd (”grön”) rehabilitering.
Miljötillståndet i svenska sötvatten har nästa år övervakats under femtio år. Under denna tid har regelbundna mätningar av vattenkvalitet gett värdefulla underlag till miljöarbetet, och många av de åtgärder som har satts in har haft avsedd effekt. Med anledning av jubileumet finns nu ett specialnummer av tidskriften AMBIO med artiklar om denna verksamhet. Flertalet av författarna kommer från SLU.
Lekplatser är platser tänkta särskilt för barn och deras lek i den offentliga miljön. Men hur väl anpassade är de egentligen efter barn och deras perspektiv och önskemål? Vad tycker barn i skolåldern? I en nyligen publicerad studie jämför landskapsarkitekten Märit Jansson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) barns och förvaltares perspektiv på lekplatsleken.
Pepparrot skulle kunna användas mer, t.ex. i mediciner eller till industriella ändamål. Katarina Wedelsbäck Bladh vid SLU har i sin avhandling funnit att NordGens insamlade pepparrotsplantor har en bra genetisk spridning och därmed kan utgöra stommen i en genbank för framtida behov i växtförädlingen.
Det råder inget tvivel om att bly i jaktammunition är ett potentiellt miljö- och hälsoproblem, och att det finns alternativ ammunition att tillgå. Detta enligt samstämmiga svenska och norska forskare