Efter stormen Gudrun 2005 följde ett stort utbrott av granbarkborre, en av de viktigaste skadeinsekterna i granskog. Erfarenheterna av Gudrun visar att det går att ringa in högriskområden för barkborreangrepp under ett utbrott, bland annat granrika bestånd där stora mängder vindfällda granar lämnas kvar. Om detta och de praktiska konsekvenserna berättar Simon Kärvemo i en avhandling från SLU.
Små spillror av de svenska lantrashönsen har bevarats till eftervärlden och nu kartläggs dessa genetiskt. Störst variation finns i rasen Skånsk blommehöna, medan Ölandshönan är den som avviker mest från övriga lantraser. En genvariant som ger den säregna Bohulän-Dals svarthöna mörkt kött finns även hos en del Hedemorahöns. Detta har Anna Maria Johansson från SLU visat i en serie undersökningar.
Gräsanden (Anas platyrhynchos) är den mest talrika och utbredda ankan i världen. Det är en viktig viltart, i Europa släpps över tre miljoner ankungar varje år. På grund av sin status som jaktbart vilt, dess överflöd, och antalet frigjorda individer, kan gräsanden tjäna som modell för att studera effekterna av utsläpp, både för bevarande och utsättning för jakt på vilda populationer.
Fram till 1860-talet fanns det stortrapp i några av Skånes öppna ljung- och gräslandskap. Nu diskuteras förutsättningarna för en återutplantering av denna karismatiska fågel. Ett examensarbete från SLU visar att möjligheterna finns. Den 8 april följs arbetet upp med ett seminarium på Nordens Ark i Bohuslän.
Vårens ankomst är mycket mer än varmare och ljusare dagar: drillande lärkor, surrande bin, vitsippsbackar och lövsprickningens grönska. Nu vill Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare ta reda på hur snabbt våren utvecklas över landet. Allmänheten uppmanas att gå ut under Valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dem till Vårkollen.
En lärobok om odling, med bredd och djup, för yrkesliv och allmänbildning. En bok som blickar både bakåt och framåt i tiden. Detta var målet när Håkan Fogelfors från SLU för tre år sedan tog på sig att vara huvudredaktör för boken ”Vår mat”. Nu är han klar.
On 1st March 2015 the EPIC study was terminated. Termination was undertaken with the unanimous agreement of the lead investigators (Professors Adrian Boswood, Sonya Gordon and Jens Häggström) following the advice of an independent interim analysis committee.The interim analysis indicated that there was clear evidence of benefit of the administration of pimobendan.
Den 28 april släpper ArtDatabanken Rödlista 2015. Men redan nu har du möjlighet att tjuvkika på några av våra 4 274 rödlistade arter. Redan idag kan du läsa om hur det går för fiskarten lake och varje dag fram tills vi släpper Rödlista 2015 presenterar vi en ny exempelart på ArtDatabankens webbplats.
Det egyptiska bomullsflyet kan livnära sig på en mängd växtarter, men vissa är bättre och andra sämre. Forskare från SLU visar nu att flyna utnyttjar tidigare erfarenheter för att snabbare finna lämpliga växter, men att värdväxtpreferenserna också kan förändras. Vuxna honor och hannar förvärvar en böjelse för växter de ätit av som larver, men också för växter där de haft ett lyckat kärleksmöte.
Torsdag den 12 mars arrangeras ett heldagsseminarium på SLU i Alnarp om naturunderstödd rehabilitering. 2014 avlagdes tre nya avhandlingar inom ämnet naturunderstödd rehabilitering (NUR) för individer med stressrelaterad ohälsa. Författarna presenterar valda resultat från tre olika studier där den vilda naturen, skogen och trädgården står i centrum som möjlig hälsofrämjande resurs.
En egendomlig ”trädpiplärka” och en lika besynnerlig ”skogsärla” som förekommer på öar i Indonesien respektive Västafrika har ”upptäckts” med hjälp av genetiska metoder av en svensk-dansk forskargrupp i en studie ledd av Per Alström från SLU. Arterna har länge förbryllat forskarvärlden, men nu har de fått sin korrekta och helt oväntade plats i fåglarnas släktträd.
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp har startat en drive för att sprida mer information om hortonomprogrammet; vad är en hortonom, vad pluggar man, vad kan man bli?
Vi vill svara på dessa frågor och berätta mer! Då känns det naturligt att använda Facebook. Vi finns där som SLU Hortonom. Vi använder även Instagram, @sluhortonom. I dessa kanaler kommer studenterna att berätta om sin var
